Nyfiken på det osynliga

Som ett fängslande detektivarbete beskriver biomedicinska analytikern Erika Lindberg sitt arbete. 

? Det är spännande att man kan spåra infektionshärdar. Det finns metoder för att se om det är samma eller olika bakteriestammar och det är väldigt fascinerande att jämföra dessa och kanske hitta härden.

Erika Lindbergs forskarkarriär har varit spikrak. I utbildningen till biomedicinsk analytiker hade hon turen att hitta ett intressant ämne för sitt examensarbete. Via ett önskemål från forskargruppen om ett mindre projekt om Staphylococcus aureus fick hon upp ögonen för hur intressanta bakterier kan vara. Hon hamnade redan som student i den forskargrupp som hon bara några månader efter sin examen återkom till och nu forskar vidare tillsammans med. Att vara ung forskare ser hon inte som något problem.

? Som doktorand är jag också lärare i biomedicinska analytikerutbildningen och då är det bra att vara ung. Jag förstår studenterna eftersom jag minns hur det var. Och de tycker det är kul att se vad man kan göra som biomedicinsk analytiker.

Dessutom tycker hon att det är ganska roligt att som ung kunna skoja med kollegerna i den äldre generationen.

Farligt med antibakteriella diskmedel
Hennes forskning på S. aureus i tarmfloran hos nyfödda barn är en del i ett stort eu-projekt, »Allergiflora-studien«, där många forskare jobbar med olika delar i flera projekt som har anknytning till varandra. Teorin är att förändringarna i tarmfloran kan ha att göra med ökningen av allergier. Att vi helt enkelt har ett alltför hygieniskt samhälle, vilket Erika Lindberg ser som en rimlig teori.

? Vi borde vara svenskt »lagom« när det gäller hygien och inte försöka ta bort alla bakterier. Det känns lite farligt med exempelvis antibakteriella diskmedel. Det som är bra med bakterier är att de oftast är snälla, menar hon.

Människan är ett komplicerat ekosystem, som består av fler bakterier än celler. Tarmen med sin bakterieflora är en del i detta system. Erika Lindberg fascineras av att studera hur alla dessa bakterier fungerar ihop med varandra och med oss människor. Bakterier har funnits mycket längre än vi människor. De finns överallt fast man inte ser dem. De har överlevt på jorden i miljontals år och de verkar inte gå att utrota. Är det inte lätt att få bakterieskräck då?

? Nej, jag är inte rädd för bakterier, men man måste veta hur de ska hanteras. Man tror ju till och med att faraonernas förbannelse ? de magsjukdomar som man ansåg att arkeologer och andra straffades med för att de inte lämnade dem i fred ? kan ha varit att de hade sjukdomar orsakade av bakterier. När arkeologerna började gräva i gravarna blev de helt enkelt smittade, säger Erika Lindberg.

Spännande är också, tycker hon, att den grundforskning som hon är delaktig i just nu kan leda till ny kunskap om tarmflorans påverkan på sjukdomar som exempelvis Crohns sjukdom och allergier. På sikt kanske lösningen finns där.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida