Nytt råd ska öka tillgången till organ

Påverkan på allmänheten att ta ställning till donation av egna organ. En bättre process för hur sjukhusen ska agera när det gäller donationer. Det är de två viktiga delarna i det beslut som regeringen tog i dag om donationsfrågorna.

Färre och färre donerar sina organ till transplantationer i Sverige. Från 1989 till 2002 har antalet donatorer minskat från 153 till 98.

Därför har regeringen i dag föreslagit riksdagen att hälso- och sjukvårdslagen ska ändras så att alla sjukhus blir skyldiga att ha en donationsansvarig läkare och en kontaktansvarig sjuksköterska.

För att öka intresset för att anmäla sig till donationsregistret har olika kampanjer bedrivits. Ett exempel är Landstingsförbundets livsviktigt som pågått under snart tre år med stöd av så kallade Dagmarpengar.

Nu ska det nationella rådet för organ- och vävnadsdonationer ta över. Det ska börja sin verksamhet den 1 januari 2005. Uppdraget är bland annat att
? vara en central kunskapsbank i donations- och tranplantationsfrågor
? bilda opinion för donationer och sprida information
? utforma gemensamma riktlinjer för arbetet som donationsansvarig läkare och kontaktansvarig sjuksköterska.

Rådet ska också ha ansvar för donationsregistret.

? Vi har haft övervägande positiva remissvar, säger regeringens särskilda utredare Lars Grönwall. Många har till exempel tyckt att förslaget om särskild donationsläkare och kontaktsjuksköterska  hör til det bästa i utredningen.

I detaljer, och där meningarna varit delade bland remissinstanserna ? till exempel om man ska ange på körkortet eller på något annat sätt att man är beredd att donera sitt organ om det skulle bli aktuellt ? ska nationella rådet arbeta vidare med hur lösningarna ska se ut.

Sverige ligger i botten i ett Europaperspektiv. Spanien har tre gånger så många donatorer sett till folkmängden, Belgien och Österrike dubbelt så många. Också de nordiska grannländerna ligger bättre till än Sverige.