Ökad kunskap om STD-sjukdomar hos universitetsstudenter i Uppsala efter riktad kampanj
Syfte: Att genomföra en kampanj, som skulle observeras av en majoritet av studenterna. Kampanjen skulle: (a) leda till en ökad kunskap om std,(b) informera om vart studenter kunde vända sig för att göra en std-kontroll (c) uppmana till std-test (d) ge en positiv syn på kondomanvändning, och (e) öka användningen av kondomer.
Design: Kvasiexperimentell metod, det vill säga en förmätning och eftermätning av en interventionsgrupp i Uppsala och en kontrollgrupp i Linköping.
Intervention: Interventionen bestod av en kampanj med affischer och broschyrer, visitkort till venereologmottagningen, artiklar i studenttidningar, samt mängder med kondomer. Interventionen bestod också av kamratundervisning, där frivilliga studenter på läkarlinjen och sjuksköterskelinjen infomerade förstaårsstudenter om std, testning med mera.
Studiepopulation: Studenter i Uppsala och Linköping.
Utvärdering: Strax före och efter kampanjen fick slumpmässigt utlottade studenter en postenkät: (a) 600 studenter i Uppsala (interventionsgrupp) fick besvara enkäter både före och efter interventionen, (b) 600 studenter i Uppsala (biasgrupp) fick enkäten enbart efter kampanjen för att kontrollera att besvarandet av första enkäten inte hade en påverkan, (c) 400 studenter i Linköping, där ingen kampanj pågick (kontrollgrupp), lottades till att besvara enkäter vid samma tidpunkt som interventionsgruppen. För att mäta tilläggseffekten av kamratundervisningen erbjöds 218 studenter besvara en klassrumsenkät före och efter kamratundervisningen. De 197 studenter, som uppsökte venereologmottagningen under kampanjen ombads också att besvara en enkät.
Resultat: Svarsfrekvensen var 32–67 procent i postenkäterna,
93 procent i klassrumsenkäten och 97 procent i venereologenkäten.
Mer än 85 procent av studenterna hade noterat kampanjen.
Studenterna hade överlag bra kunskaper om könssjukdomar, men kampanjen hade en positiv effekt, speciellt bland förstaårsstudenterna. Studenterna i Uppsala var efter kampanjen kunnigare än Linköpingsstudenterna. Samtliga studenter hade både före och efter interventionen en positiv attityd till att använda kondom, och kampanjen hade ingen påverkan på detta.
Slutsatser: Interventionen var framgångsrik, då den uppmärksammades av många och ledde till diskussioner. Det är viktigt att mäta förändringar bland slumpmässigt utvalda individer och nödvändigt att en kontrollgrupp finns. Betydelsen av den personliga kontakten när det gäller datainsamling, illustreras av den höga svarsfrekvensen bland studenter som uppsöktes på föreläsningar eller sökte venereologmottagningen. Opersonliga postenkäter ger sämre svarsfrekvens.
För korrespondens: Tanja Tydén, sektionen för vårdvetenskap, Uppsala universitet 75237 Uppsala.
e-post: Tanja.Tyden@vard.uu.se