Okunniga landstingspolitiker

Landstingens politiker vet inte namnet på någon laboratoriemedicinsk specialitet och tror att analysverksamheten kostar mer än dubbelt så mycket som den gör.

Laboratorieverksamhetens andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna är fyra procent, men alla hundra av Sifo tillfrågade landstingspolitiker trodde att ”biomedicinska analyser, det vill säga laboratorietester” slukar tio procent eller mer. Tre av dem trodde att den kostade mer än 51 procent!

Sifoundersökningen är gjord på uppdrag av Svedif (Svensk diagnostika förening) branschorganisationen för diagnostikaföretag, i samband med att man tillsammans med yrkesorganisationerna inom biomedicinsk analys (och Vårdförbundet) producerade en broschyr om de biomedicinska analysernas roll i vården.

Förutom de hundra landstingspolitikerna fick också lika många allmänläkare och landstingstjänstemän svara på samma frågor.

Kan minska kostnader
Hela 90 procent av politikerna tror att de biomedicinska analyserna kan bidra till att minska de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna, 50 procent till och med i ganska eller mycket stor utsträckning.

Över 40 procent tror att kostnaderna för dessa analyser kommer att öka i deras landsting, nästan lika många tycker också att de bör öka. Bara tio procent tycker att de bör minska.

70 procent av politikerna kände inte till någon laboratoriemedicinsk specialitet – och då hade ändå svar som ”blodprov” räknats in som rätt svar för specialiteten klinisk kemi.

För lite screening
Var femte politiker ansåg att landstingen gör för lite screening, över hälften tyckte att det görs lagom mycket, och bara var tjugonde landstingspolitiker hävdade att screeningverksamheten är för omfattande.

Sin information om biomedicinska analyser får politikerna i första hand från intresseföreningar, däribland Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap och Vårdförbundet, i tredje hand från sin egen tidning och först i femte hand via politiska handlingar.

Över 60 procent av de tillfrågade läkarna tror inte att politikerna i deras landsting vet vilken roll biomedicinska analyser spelar i sjukvården, men anser själva att de är mycket viktiga i helhetsbedömningen av en patient. Övriga läkare tycker att analyserna är ganska viktiga i bedömningen.

Osynlig verksamhet
Mer än 90 procent av läkarna anser att de har både ekonomiska och praktiska (närhet, snabbhet, teknik) möjligheter att göra de biomedicinska analyser de behöver. Sin information om nya biomedicinska analyser får fyra av fem från laboratorierna.

Laboratoriekostnader är tydligt urskiljbara och kan därför lätt bli föremål för besparingar utan att konsekvenserna längre fram i vårdkedjan beaktas. Svedif befarar att dåliga kunskaper hos politikerna, i kombination med det faktum att merparten av vårdens laboratorieverksamhet är osynlig för patienten, kan leda till diskussioner om att onödiga tester görs. Men att de flesta testresultat är negativa, eller normala, innebär inte att proven är onödiga, utan att patienten är frisk så att fortsatt behandling inte behövs, eller att en viss sjukdom kan uteslutas.
Broschyren Bra laboratorieresultat

– Bättre vård är framtagen för att starta en diskussion med i första hand politikerna i hälso- och sjukvården om de biomedicinska analysernas roll i vården. I skriften presenteras ett tiotal exempel på hur biomedicinska analyser bidrar till ökad livskvalitet för patienten samtidigt som de kan ge stora besparingar för samhället.