Olika etiska principer inget problem

Omnell Persson M, Persson N H, Hermerén G. »Why did I not receive a transplant?« - Allocation of kidneys in the Nordic countries. Publicerad i: Daar A, Gutmann Th, Land W (red). Ethics in organ transplantation. Proceedings of an international congress of the German academy of transplantation medicine. Tyskland: Thieme Verlag, 2004.

5 april 2004

Bakgrund: I Norden genomförs njurtransplantationer i Köpenhamn, Herlev, Odense, Århus, Helsingfors, Oslo, Göteborg, Huddinge, Malmö och Uppsala. Dessa enheter samarbetar bland annat kring utbyte av organ för transplantation. Det finns en övergripande regel gällande fördelning av njurar som har maximal överensstämmelse i vävnadstyp mellan donator och mottagare. I övrigt tillämpas lokala fördelningsregler. Det dominerande problemet är bristen på organ. Det pågår en internationell diskussion om fördelningsregler i relation till etiska principer.

Syfte: Att kartlägga, beskriva och analysera regler och procedurer för fördelning av njurar för transplantation i de nordiska länderna.

Metod: Brev skickades till den ansvariga (tio läkare) på respektive transplantationsenhet med önskemål om att få ta del av aktuella regler. Efter kompletterande intervjuer per telefon gjordes en tolkning, sammanställning och analys av reglerna. Brev skickades till var och en med tolkningen av informationen från hans/hennes enhet, med en önskan om bekräftelse eller korrigering av informationen.

Resultat: De lokala reglerna ser olika ut så till vida att man vid vissa enheter fäster större vikt vid fördelning av njurar för att åstadkomma immunologisk överensstämmelse (enligt vävnadstyp), medan andra fäster större vikt vid väntetid och/
eller överensstämmelse i ålder mellan givare och mottagare. Barn prioriteras vid de flesta enheter. I vissa fall ges också prioritet till patienter som har mycket antikroppar. I många fall är fördelningen av njurar en sammanvägning av alla dessa faktorer. De olika fördelningsfaktorerna skulle kunna vara uttryck för olika bakomliggande etiska principer. Det anses till exempel att chanserna att njuren ska fungera under längre tid är större, om vävnadstypen stämmer överens mellan givare och mottagare av njuren. Det skulle i så fall vara ett uttryck för principen om att åstadkomma nytta. Fördelning av njurar efter väntetid skulle kunna vara ett uttryck för rättviseprincipen.

Slutsatser: Fördelning av njurar i de nordiska länderna tycks vara en process där varje transplantationsenhet försöker optimera användandet av en bristvara, men det görs på olika sätt. Det är inte nödvändigt att alla transplantationsenheter i Norden har samma regler, så länge det finns en öppen attityd och vilja att diskutera konsekvenserna av de värden som finns bakom reglerna, både med allmänheten och med patienterna.

Finansiärer: Vårdalstiftelsen, Regionalt forskningsstöd, Rådet för hälso- och sjukvårdsforskning i södra Sverige (hsf), samt Riksförbundet för njursjuka.

Artikeln ingår i en avhandling som kan beställas från avdelningen för medicinsk etik, Lunds universitet, 046-222 12 81.

 

KOMMENTAR AV ANNA FORSBERG:
I artikeln dras slutsatserna att fördelningen av njurar i de nordiska länderna tycks vara en process där varje transplantationsenhet försöker optimera användandet av en bristvara, men att det görs på olika sätt. Artikelförfattarna anser att det inte är nödvändigt med samma regler för alla transplantationsenheter så länge det finns en öppen attityd och vilja att diskutera konsekvenserna av de bakomliggande värden som styr de prioriteringar som görs.

Denna slutsats baseras på den tolkning som författarna gjort av vilka etiska värderingar som styr fördelningen av organ i Norden. Förutsatt att författarnas tolkning är korrekt kan slutsatsen anses giltig. Det framgår inte huruvida det finns en öppenhet inom och mellan olika transplantationscentrum att diskutera konsekvenserna av bakomliggande värderingar, vilket får anses som en svaghet i presentationen. Om denna öppenhet skulle saknas kan fördelningen av njurar förvandlas till en ur etisk synvinkel orättvis hantering.

Insamlade data verifierades dels genom ett frågeformulär, dels genom att de intervjuade läkarna fick bekräfta författarnas tolkning av insamlade data. Därmed kan man anta att resultatet representerar de regler som finns för organfördelning i de nordiska länderna. Studiens syfte var inte att söka generaliserbar kunskap utanför den undersökta gruppen.

Då det råder brist på organ för transplantation förs en ständig diskussion kring fördelning av organ från såväl levande som döda givare. Denna verksamhet vilar på en solid grund av etiska principer och ställningstaganden som måste beaktas av varje medarbetare som deltar i transplantationsprocessen. Studien har därför relevans då den tillför ny kunskap om vilka fördelningsprinciper som råder utifrån tid på väntelista, ålder och immunologisk matchning.

I dag utgör njurtransplantation med organ från levande givare en självklar del i verksamheten. Här ställs begrepp som moralisk skyldighet och altruism i fokus och diskuteras tillsammans med de mer traditionella etiska begreppen nytta och rättvisa. Studier som behandlar etiska principer och etiska värderingar bidrar till en etisk medvetenhet kring det dagliga handlandet.

Denna studie bör användas just till att öka denna medvetenhet hos de personer som på ett eller annat sätt berörs av transplantationsprocessen.

ANNA FORSBERG
sjuksköterska och medicine doktor, lektor vid institutionen för omvårdnad, Göteborgs universitet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida