Om att leva i en annans kropp

Roman. Maria Sedemark har skrivit om Andrea, en svart lesbisk kvinna som tar sitt liv och efter en hjärntransplantation återföds i en vit mans kropp.

Andrea.
Maria sedemark,
(Ultima Esperanza books 2012)

Vad fick dig att skriva boken om Andrea?

— Jag satt och filosoferade över hur det skulle vara att befinna sig i en annan kropp. Vad jag skulle göra med det livet och den nya kroppen. Jag prövade olika tankar; hur det skulle vara om jag var svart, från ett annat land eller om jag var man.

Vilken är Andreas stora utmaning?

— Framför allt att försöka återerövra sitt liv i en ny kropp. Andrea upptäcker till exempel att hon blir bemött på ett annat sätt i en mans kropp. Hon blir inte klappad på huvudet, inget mer ”lilla gummande” och ingen ser på henne med en manlig blick. Hennes återfödelse väcker frågor om hur ens självbild påverkas av hur andra ser på en.

Vad kan vårdpersonal lära av boken??

— Läkarna har räddat en ung kvinnas liv, visserligen till en annan kropp, men ändå. I godhetens tecken tror vårdpersonal ofta att de vet bäst — när det gäller behandling, men också när det gäller bemötande. De lyssnar inte på Andrea utan tycker att hon ska vara tacksam för att de har räddat hennes liv. Boken väcker också tankar om det här med att linda in saker för patientens bästa som personal ibland gör, och legitimerar med att de vill ingjuta hopp.

Vad lärde du dig av Andrea?

— Att lära känna henne fick mig att fundera över relationer och över att det inte bara är den starka som ger. Av att vara någons stora stöd får man bekräftelse som gör en ännu starkare. ?