»Önskelön« visar värdet men ger inga pengar

Vårdchefen på njurkliniken, Susanne Lidén, har tydliga lönekriterier som visar vad medarbetaren borde ha i lön. Men det är ett slags »önskelön« som pengarna aldrig räcker till.

På Kärnsjukhuset i Skövde får vårdchefen en summa pengar att fördela oavsett hur bra medarbetarna gör ifrån sig.

– Sedan har jag, tillsammans med kollegerna på divisionsnivå, möjlighet att göra vissa prioriteringar i förväg för att belöna goda insatser, säger Susanne Lidén.

Njurkliniken har haft lönekriterier sedan början av 1990-talet, så alla vet vad som lönesätts och hur de kan höja sin lön. Men trots att medarbetarna informeras om storleken på utfallet i förväg slutar lönerevisionerna ändå i uppgivenhet.

Susanne Lidén önskar att hon, när budgeten bestäms, fick visa hur personalen ligger till enligt lönekriterierna och att det fick påverka löneökningsutrymmet. I dag är hennes roll att meddela medarbetarna vad de får för lön, och den blir aldrig så hög som hon skulle vilja.

För några år sedan myntades begreppet »önskelön«. Susanne Lidén tycker att det egentligen borde kallas för »resultat av erfarenhet och kompetens«.

– Vi tittar på hur medarbetarna uppfyller lönekriterierna och resultatet ligger till grund för den löneökning som individen får. Differensen mellan resultatet och vad de faktiskt får är störst bland dem med hög kompetens, säger hon.

Att få medarbetare att känna sig nöjda med beskedet: »Det här är vad du är värd, men det här är vad du får« år efter år är en pedagogisk utmaning som inte ens en engagerad vårdchef med tydliga lönekriterier klarar.