Oönskade graviditeter trots kunskaper om akut-p-piller

Aneblom G, Larsson M, Odlind V & Tydén T. Knowledge, use and attitudes towards emergency contraceptive pills among swedish women presenting for induced abortion. British Journal of Obstetrics & Gynaecology, 2002; 109: 1—6.

Bakgrund: I Sverige görs 30 000–32 000 aborter per år. Under senare år har antalet sjunkit något men ökat i tonårsgruppen. Akut-p-piller (emergency contraception pill, ECP) kan förhindra befruktning om de tas inom 72 timmar efter ett oskyddat samlag. Metoden anses minska graviditetsrisken med minst 75 procent. Ett nytt effektivare akut-p-piller (Norlevo) med färre biverkningar godkändes i maj 2000. En internationell debatt har förts huruvida ökad kunskap och högre tillgänglighet till denna metod kan leda till färre oönskade graviditeter och därmed lägre aborttal.

I Sverige bedrivs cirka 80 procent av all preventivmedels-rådgivning av barnmorskor varför frågan är högaktuell för denna yrkesgrupp.

Syfte:Som en av två studier rörande preventivmedel och ecp var syftet med denna studie att undersöka abortsökande kvinnors kunskaper om, erfarenheter av och attityder till akut-p-piller samt att se om det fanns skillnader mellan olika åldersgrupper.

Metod:En enkätundersökning genomfördes bland svensktalande abortsökande kvinnor vid tre sjukhus i Uppsala, Västerås och Örebro, under en tvåmånadersperiod våren 2000. Totalt besvarade 518 kvinnor ett strukturerat frågeformulär, där 25 flersvarsfrågor utgör underlag för denna studie.

Resultat: Svarsfrekvensen var 88 procent. Medelåldern bland deltagarna var 28 år (spridning 14–46). Hälften var yrkesarbetande och en fjärdedel studerade. Hela 43 procent hade tidigare gjort en eller flera aborter och 43 procent var dagligrökare. Totalt hade 36 procent inte använt något preventivmedel när de blev gravida och för tonåringarna var motsvarande siffra 49 procent.  Fyra av fem kvinnor, 83 procent, hade hört talas om akut-p-piller och visste också vart de kunde vända sig för att få tag på dem, men endast 15 kvinnor hade använt metoden för att förhindra den aktuella graviditeten. Färre, 38 procent, kände till rekommenderad tidsgräns för användande av akut-p-piller, och 54 procent visste hur tabletterna verkar. De två vanligaste informationskällorna till ecp var media och vänner. Av alla kvinnor hade en av fem tidigare använt akut-p-piller och av tonåringarna hade 41 procent använt metoden någon gång. 55 procent uppgav att de skulle ha använt ecp om de haft piller hemma och 52 procent var positivt inställda till receptfria akut-p-piller.

Slutsats: Kvinnor som söker för abort utgör en riskgrupp för upprepad abort. Trots god allmänkunskap och positiva attityder till akut-p-piller är metoden fortfarande underanvänd. Det är en tillförlitlig och ofarlig metod som skulle kunna användas i högre utsträckning för att minska risken för oönskade graviditeter. Barnmorskan har en nyckelroll i omhändertagandet av denna målgrupp och bör därför informera kvinnor om att varje oskyddat samlag innebär en risk för graviditet samt om hur akut-p-piller verkar och vilka tidsramar som gäller. Media skulle också kunna spela en viktig roll för att sprida en objektiv och faktabaserad kunskap om akut-p-piller.

Korrespondens: Gunilla Aneblom, barnmorska, doktorand. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, 751 85 Uppsala. Telefon: 070-170 26 64, e-post: gunilla.aneblom@spray.se