Operationsmetod påverkar livskvaliteten
Livskvaliteten hos patienter som opererats för bukaortaaneurysm påverkas av operationsmetoden. Öppen kirurgi tycks ha bättre långtidseffekt på livskvalitet medan ett ingrepp via ljumskartärerna ger kortast konvalescenstid.
Bakom resultaten ligger sjuksköterskan Monica Pettersson, doktorand vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet.
– Upptäckten av bråcket är något som för de flesta patienter kommer oväntat och chockartat. Många känner stor osäkerhet över att befinna sig i ett livshotande tillstånd, trots att de inte känner några symtom, säger hon.
Det var mötet med oroliga patienter med pulsåderbråck som ledde till Monica Petterssons jämförande kvalitativa studier där totalt 76 patienter fick svara på en enkät om upplevd livskvalitet 1 månad, 1 år respektive 2 år efter operation. 20 av dessa intervjuades efter en månad och berättade då om sina upplevelser av diagnos och behandling. Hälften av de tillfrågade patienterna hade behandlats med öppet kirurgiskt ingrepp (or), hälften med endovaskulärt (evar).
Öppet kirurgiskt ingrepp innebär att ett buksnitt görs genom flanken eller vänster sida av buken. Vid operationen ersätts aortas sjuka del med en konstgjord graft. Vid endovaskulärt ingrepp läggs en stentgraft in via snitt i ljumskarna och leds upp till aorta. Graften fästs på insidan av kroppspulsådern och skyddar därmed bråcket.
Oavsett operationsmetod hade diagnosen väckt många tankar om livets sårbarhet.
– Patienterna upplevde stor osäkerhet och rädsla. Väntan på operation beskrev de som att »vänta under dödshot«.
Livskvaliteten efter operation skiljde sig dock mellan metoderna.
or, som kräver längre rehabilitering, innebar stor påverkan på patienten vad gäller smärta och besvär som trötthet, matleda och svårigheter att komma i gång med tarmfunktionen och rörligheten. Dessa patienter uppgav att operationen varit värre än de hade trott och att de hade svårare än väntat att komma tillbaka till ett vardagligt liv.
många hade förhoppningar om att tillfrisknandet skulle fortsätta lika snabbt hemma som på sjukhuset och oroade sig mycket för att något blivit fel när det inte blev så.
Av dem som opererats med evar upplevde däremot få patienter fysiska besvär efter ingreppet. Dessa patienter tyckte till en början att behandlingen förlöpt lättare än de hade trott. Men efter ett år ändrades tendensen något, enligt den studie som mäter livskvalitet upp till två år efter operation.
– evar kan kräva upprepade kontroller och behandlingar efter ingreppet, som exempelvis att justera stenten. Det oroade en del patienter och skapade en känsla av att aldrig komma från sjukvården. Andra patienter kände sig trygga med att vara under kontroll lång tid efter operation.
Trots att sjukvården informerar patienterna om både operationsmetoder och rehabilitering, så brister det psykosociala omhändertagandet, anser Monica Pettersson.
– Resultatet av studien visar hur viktigt det är att patienterna redan från början får veta att rehabiliteringen, oavsett metod, kan ta tid och vilka problem som kan dyka upp.
Monica Pettersson anser att sjukvården bör lägga större fokus på patienternas psykiska välbefinnande, också genom att erbjuda uppföljningar.
– Ett återbesök hos sjuksköterska där patienten, tillsammans med en anhörig, kan ställa frågor och prata om hur hon upplevt sjukdomstiden och om situationen efter operationen skulle innebära ökad trygghet.
LÄSTIPS
- Pettersson M med flera. Experiences of diagnosis and
treatment for Abdominal Aortic Aneurysm. Submitted to Clinical Nursing Research 2008. - Pettersson M med flera. Health related quality of life (HRQL) after treatment of abdominal aortic aneurysm following two different treatments – open repair and endovascular aneurysm repair. Submitted to European Journal of Vascular-Endovascular Surgery 2008.
- Prinssen M med flera. Quality of life after endovascular and open AAA repair. Results of a randomised trial. European Journal of Vascular-Endovascular Surgery 2004; 27(2):
121-127.