Öppenhet kanske inte är svaret på acceptans för prioriteringar

Öppenhet kanske inte är svaret på acceptans för prioriteringar
Jenny de Fine Licht, statsvetare och forskare vid Göteborgs universitet, har undersökt människors uppfattning om prioriteringar i vården. Foto: Jenny Kallin

Vid årets nationella Prioriteringskonferens presenterades ny forskning som går på tvärs mot hur vården arbetar. Öppenhet ska få allmänheten att acceptera att vården måste göra svåra prioriteringar, är tanken. Men det är inte säkert att tesen håller.

6 oktober 2011

Frågan för årets Prioriteringskonferens, i Västerås, var som tidigare: sjukvården behöver prioritera mer, inte mindre, när den medicinska teknologin utvecklas och befolkningen åldras. Samtidigt växer kraven och förväntningarna från allmänheten på vad sjukvården kan erbjuda.

I vårdens svåra prioriteringsarbete har öppenhet varit en ledstjärna. Att information om beslut och processer skapar större acceptans hos allmänheten och bidrar till bibehållet eller ökat förtroendet för sjukvården är något som hittills tagits för givet.

Självklart, eller?

”Det torde i dag råda enighet om att grunderna för prioriteringar inom vården måste redovisas och diskuteras öppet om förtroendet för sjukvården skall kunna upprätthållas”, skriver socialdepartementet i den prioriteringsutredning som ligger till grund för utvecklingen av prioriteringsprocesserna i landstingen.

Men stämmer verkligen det här? Jenny de Fine Licht, statsvetare och forskare vid Göteborgs universitet, har försökt besvara frågan i en utredning åt Prioriteringscentrum i Linköping. Svaret är att det är tveksamt.

Minskat förtroende

Resultatet av litteraturundersökningar och empiriska experiment visar att kunskap om beslutsprocesser och motiv till prioriteringar inte ökar acceptans och förtroende.

– Ger det någon effekt alls så är den snarare negativ, i alla fall på kort sikt, säger Jenny de Fine Licht.

Stor utmaning

Öppenheten kring vården och omsorgens prioriteringar uppfattas av vissa som ett hot mot principen om alla människors lika värde, berättar hon. Tanken på att behöva välja i frågor som rör människors liv och hälsa uppfattas som obehagliga och många av intervjupersonerna i undersökningen sätter i stället sitt hopp till högre skatter, effektivisering och omfördelning av vårdens resurser.

– Det kommer att bli en stor pedagogisk utmaning att förklara nödvändigheten av prioriteringar i sjukvården för befolkningen, säger Jenny de Fine Licht.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida