Överrock ska rädda Värmlands ekonomi
Regeringen har utsett två »överrockar« från Norrbotten för att hjälpa till med att få ordning på Värmlands krisartade ekonomi. — Det är genant att behöva be om hjälp, säger företrädare för Värmlandslandstinget.
Varje vecka finns förre landstingsdirektören i Norrbotten, Ulf Öhman, hos landstinget i Värmland. Ett par gånger i månaden finns även Norrbottens förra landstingsråd k-g Holmqvist där. De två norrbottningarnas uppgift är att hjälpa värmlänningarna att få ordning på den milt talat krisartade ekonomin.
Eftersom de är utsedda av regeringen (den 5 maj i år) fungerar de i praktiken som landstingsledningens överrockar.
Intrycket är att landstinget står under tvångsförvaltning.
– Nej, det är ju landstinget som bett om den här hjälpen. Vår uppgift är att ge ledningen råd och stöd i olika frågor. Däremot är vi inte med om att fatta några beslut, det gör Värmlandslandstinget självt, säger k-g Holmqvist.
En av de första åtgärderna var att utse en speciell styrgrupp bestående av en rad högre chefer i landstinget. Gruppen arbetar direkt under landstingsstyrelsen och leds av Ulf Öhman. En nyckelroll har gruppens specielle representant Gunnar Blomqvist, biträdande förvaltningschef på Landstingsservice. Nästa steg var att förbjuda alla chefer i landstinget att fatta egna ekonomiska beslut. Personal- och förhandlingsdelegationen beslut den 20 juni innebär att:
* Personalchefer får beslutsrätten när det gäller den lokala lönerevisionen och i undantagsfall besluta om lönetillägg samt omförhandling av lön utanför de lokala revisionsförhandlingarna, men först efter godkännande av Gunnar Blomqvist.
* Det råder anställningsstopp för tillsvidareanställning samt vikariat och timanställning. Från och med den 1 september är det också stopp för fyllnadstids- och övertidsarbete utanför jour och beredskap. Eventuella dispenser ska godkännas av Gunnar Blomqvist.
Riktlinjer för dispens
Vilka konsekvenser allt det här får för landstingets verksamhet är oklart. Gunnar Blomqvist hade själv inget svar på frågan i mitten av augusti.
– Vi ska ta fram riktlinjer där vi beskriver och preciserar olika situationer där dispens är möjlig. Sedan får riktlinjerna prövas ute i verksamheten, säger han.
Enligt Gunnar Blomqvist kommer dispensbesluten inte att ligga på linjechefsnivå. Däremot ska kanske en linjechef kunna besluta om att till exempel kalla in någon extra i en akut situation och sedan redovisa efteråt.
– Syftena med beslutet är två: dels att få kontroll över kostnaderna genom bland annat investeringsstopp, dels erbjuda övertalig personal möjlighet till fortsatt anställning.
Gunnar Blomqvist syftar då på den personal som förlorar sina tjänster genom nedläggningarna av de två sjukhusen i Säffle och Kristinehamn.
Måste spara 200 miljoner
Bakgrunden är förstås den mycket svåra ekonomiska situationen. Landstinget måste snabbt spara 200 miljoner kronor. I oktober förra året fick landstinget 170 miljoner kronor från regeringens kommunakut för att bli av med sitt underskott. Överenskommelsen med regeringen innehöll en rad åtgärder som måste vidtas.
Men efter mindre än ett halvår begärde landstinget mer hjälp och det var då som regeringen utsåg Ulf Öhman och K-G Holmqvist.
– Det är litet genant att behöva ta hjälp utifrån, något liknande har aldrig hänt tidigare i Sverige, och visst är det ett bevis för att vi inte klarar det här själva. Men i den situation vi befinner oss i är det bra att få deras stöd, säger Gunnar Blomqvist.
Har landstinget misskött ekonomin?
– Jag vill inte kalla det missköta. Det finns en rad faktorer som vi inte kunnat påverka, till exempel utflyttningen som gett lägre skatteunderlag. Men visst, vi har nog inte jobbat på ett bra sätt.
Svårt se konsekvenserna
Både Gunnar Blomqvist och K-G Holmqvist håller med om att de beslut som nu fattats går stick i stäv med den decentralisering som tidigare genomförts. Syftet är att få ett helhetsgrepp över ekonomi och verksamhet.
– Politiker fattar en rad stora och små beslut och det är ofta svårt att se de totala konsekvenserna, säger k-g Holmqvist.
– Det var nödvändigt att göra något, men jag ser det som en temporär lösning tills vi har fått kontroll över kostnadsutvecklingen, säger Gunnar Blomqvist.
Hur länge det dröjer är oklart, kanske hela hösten. Det enda som är bestämt är att Ulf Öhman och k-g Holmqvist ska lämna sin redovisning till regeringen senast den sista december.
Alla som Vårdfacket haft kontakt med poängterar behovet av samarbete med de fackliga organisationerna, men exakt hur det ska gå till verkar litet oklart.
– En nära dialog är viktig och avgörande. Det är ofta därifrån vi får signaler om vad som händer ute i verksamheten. Men en nära dialog innebär inte att vi alltid är överens. Det är omöjligt att vara enig i allt, säger Gunnar Blomqvist.
Fotnot: Regeringen tillsatte för ett par år sedan en arbetsgrupp, Kommundelegationen, för att utreda möjligheterna att stödja kommuner som hade svårt att få ekonomin i balans. Resultatet blev den så kallade kommunakuten där bland annat alltså Värmlandslandstinget ansökt om hjälp. För att få stöd måste man lova genomföra en rad åtgärder.