Palliativ vård

Ur innehållet i Vårdfackets temabilaga om Palliativ vård, som du kan beställa genom att klicka på länken till höger.

Gränsen mellan tidig och sen palliativ vård behöver skärpas
Med palliativt skede har man hittills menat den sena fasen, döendet. Men i själva verket finns det två brytpunkter som är viktiga att definiera, eftersom behandlingsinriktningen skiljer sig åt.

Vad patienterna vill höra varierar
Vid svåra besked till patienter som befinner sig i livets slutskede har sanningen en central betydelse. Synen på vad som är ärliga besked är emellertid olika för olika patienter.

Skam bidrar till att lungcancerpatienter söker vård sent
Ett problem i vården av lungcancerpatienter är att sjukdomen upptäcks alltför sent. Många gånger är patienterna redan i ett palliativt skede när de får sin diagnos.

Gråten öppnar för svåra samtal
För den svårt sjuke kan gråten vara ett redskap i sorgearbetet, ett sätt att sätta punkt och komma vidare. Om vårdpersonalen står ut med gråt och sorg och inte visar rädsla, känner sig patienten trygg.

Patienter blir kränkta i vården
Den svårt sjuka patienten har redan ett stort lidande och är därför extra sårbar. Därför kan en till synes vardaglig händelse upplevas som en djup kränkning. Om vårdpersonalen ser det och lyssnar på patienten känner hon sig bekräftad.

Att vara en länk i en livsfläta ger patienter i palliativt skede kraft
– Mänsklig kontakt är det viktigaste vården kan ge patienterna. När man har förlorat så mycket av sitt ?livsskydd?, behöver man nära kontakt med liv. Det säger Lisa Sand, som har arbetat med patienter i palliativt skede i många år. Med sin studie vill hon ta reda på var människor som inte är religiösa hämtar kraft.

Viktigt analysera orsakerna till förstoppning och illamående
Problem med förstoppning och illamående är vanligt hos patienter i livets slutskede. – För att kunna behandla symtom på ett effektivt sätt är det viktigt att rutinmässigt göra noggranna analyser av orsakerna, säger Bertil Axelsson, överläkare på kirurgkliniken vid Östersunds sjukhus.

Personalens uppgift att initiera samtal om förstoppning
Problem med förstoppning försämrar avsevärt cancerpatientens livskvalitet. Det visar en studie som Eva Erichsén, konsultsjuksköterska vid palliativa rådgivningsteamet på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, har gjort.

Andnöd symtom som kan lindras
Andnöd eller dyspné, är ett symtom förknippat med ångest, snarare än syrebrist. ? Ångest ska minskas genom bra samtal, inte med syrgas i en plastslang, säger Carl Johan Fürst, överläkare vid enheten för palliativ onkologisk vård på Stockholms sjukhem.

Patienter med svår kol är socialt isolerade
Vid livets slut känner sig människor med kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ensamma. De kan behöva stöd i en samtalsgrupp. Det framkom i intervjuer med nio patienter gjorda av sjuksköterskan Kristina Ek.

Lagom aktivitet minskar fatigue
Trots att cancerrelaterad trötthet är ett vanligt symtom är det sällan det undersöks, behandlas eller utvärderas.

Ett kluster av symtom
Förutom fatigue har cancerpatienter en rad symtom som kommer och går i perioder. Hur dessa ?kluster? av symtom interagerar är frågan för dagens/framtidens forskning.

Särskild skala för hospice
Fysisk aktivitet, rörlighet och ålder är viktigast att bedöma för att undvika trycksår hos patienter på hospice. Nu finns en ny skala, HoRT, till hjälp vid bedömningen.

Korrekt morfinbehandling ger inte andningsdpression
Smärtbehandlingsmetoderna i livets slutskede skiljer sig egentligen inte från annan smärtbehandling. Däremot föreligger stor skillnad i möjligheten att analysera smärtan och ge rätt dosering analgetika.

Brister i palliativ vård för äldre
En del äldre människor får god palliativ vård, men alltför många får det inte. Ett glesare nätverk ställer högre krav på vårdpersonalen att se den gamla som den människa hon är och en gång var och erbjuda tillgång till samvaro och samtal på hennes egna villkor.

Palliativ vård i hemmet tär på krafterna
Att få leva ett så normalt liv som möjligt i den egna hemmiljön är det som uppskattas mest av såväl patienter som anhöriga med palliativ vård i hemmet. Men priset för de inblandade är ofta högt.

Vårdpersonal bör bekräfta behov av sexualitet och närhet
Behovet av närhet mellan makar försvinner inte för att den ena har en dödlig sjukdom, men rädsla inför förlusten och känslor som upplevs som förbjudna kan bli ett hinder. En viktig uppgift för det palliativa vårdteamet är att hjälpa paret att behålla känslan av närhet.

Att barnen lever vidare ger tröst
?Det är nödvändigt att tala med varandra om det som tynger för att klara av situationen. Men man vill inte lägga sin egen oro till den oro som de andra redan bär.?

Träffa andra i samma situation betydelsefullt för anhöriga
Möjligheten att få möta andra i samma situation har stor betydelse. Det visar en uppföljning av stödgrupper för anhöriga till patienter som tillbringar sin sista tid i hemmet.

Att vara professionell i palliativ vård kräver mod
Sjuksköterskor inom den palliativa vården ger en ljus bild av sitt arbete. De får bekräftelse från patienterna och stöd från ledningen och tycker att de gör ett viktigt arbete.

Vård av palliativa patienter i vanliga vårdformer ger moralisk stress
Sjuksköterskor som vårdar döende patienter inom ordinära vårdformer får bekräftelse och uppskattning i mötet med patienter och anhöriga. Men tidsbrist och bristande stöd från ledningen upplevs som hinder i arbetet.