Patienten: Jag litar på säkerheten
Svar direkt. När knäna värker och energin sviker undrar Suzanne Ahlkvist om ledinflammationen blivit värre igen. Då tar hon fram läsplattan och tittar igenom sina provsvar.
Suzanne Ahlkvist har psoriasisartritmed smärta i lederna. De dagar infektionsprovet CRP stiger uppåt 40 känns tröttheten förlamande. Då är det skönt att sköta mycket praktiskt med datorn. Om även leukocyter och trombocyter är höga vet hon att det är dags att beställa tid hos läkaren med några klick i datorn. Att läsa journalen och sköta kommunikation med vården via nätet har redan blivit självklart för henne.??
Hon bor i Uppsala men vistas också långa perioder i sommarhuset på Gotland. Eftersom hon äter läkemedlet Metotrexat, som sätter ner immunförsvaret, får hon lätt infektioner och blir ibland tvungen att söka vård där. Men guteläkarna kan inte läsa hennes vanliga journaler. ?
— Då är det praktiskt att logga in med läsplattan och visa dem mina senaste värden och läkarnas beslut där hemma.?
Hon tror att det framför allt är de kroniskt sjuka som har glädje av journalen. De är experter på sin egen sjukdom och vill minimera läkarbesöken.?
— Jag kontrollerar mina blodvärden och följer mina remisser. Jag behöver inte ringa som tidigare, så det borde bli mer effektivt. Det förbättrar nog läkarnas arbetssätt för de får tänka till och förklara ordentligt för patienten vid besöket.
?Inloggningen sker med ett mobilt bank-id och håller den säkerhetsnivån.?
— Sjukvården kan inte vara den enda branschen som inte är datoriserad. Jag bokar allt på nätet. Jag litar på säkerheten, det går ju att skicka pengar över hela världen. Min mamma är ganska dålig och ofta på sjukhuset, nu ska jag börja läsa hennes journal och behöver inte störa personalen.
??Patienternas organisationer lovordar också insynen som journalen på nätet ger. Men ett orosmoln är att de svagare patienterna, utan datorvana, ska få sämre information, vilket är fallet i andra branscher. Banker förväntar sig i dag att kunden sköter sina ärenden via nätet, och tar höga avgifter för dem som fortfarande vågar sig in på ett kontor. Myndigheter serverar mycket på hemsidorna, men mindre i personlig rådgivning. Patientföreningarna poängterar att den elektroniska kommunikationen även i framtiden måste vara frivillig och varnar för att vården ska börja förvänta sig att de sjuka själva följer sin journal.??
Möjligheten att logga in i sin journal i Uppsala gäller på sjukhus, mottagningar och vårdcentraler, både offentligt och privat drivna. Patienterna ser vårdtillfällen från 2006 och senare. Vissa delar är fortfarande stängda, det gäller Centrum för kvinnofrid, psykiatrin för både barn och vuxna och Centrum för genetik. Föräldrar kan läsa barns journaler fram till 12 års ålder, sedan skyddas tonåringens integritet. ?
Nätjournalens plus och minus
För patienten:
+ Tillgänglig information
+ Vinner tid — slipper ringa
+ Förenklar för kroniskt sjuka
+ Mer insyn
– Svårt att förstå latin
– Kräver dyr utrustning
– Kräver viss datorvana
– Risk för missförstånd och oro
För anhöriga:
+ Kan läsa barnens journaler
+ Kan följa åldrande släktingars vård
+ Sparar tid — slipper ringa
+ Kan visa journal för primärvård och kommun
– Kräver datorvana
– Risk för påtryckningar när våld finns i relationen
För sjuksköterskan:*
+ Anhöriga kan följa vården varje dag
+ Underlättar kommunikation mellan vårdformer
+ Färre telefonsamtal
– Mer krävande att skriva
– Etiska frågor kring dokumentation
– Nya arbetssätt kan upplevas krävande
* När omvårdnadsdokumentationen öppnas
För läkaren:
+ Får insatta patienter
+ Effektivare vårdmöten
+ Mer kommunikation
– Mer krävande att skriva
– Oro för patienternas känslor vid läsning
– Ökad arbetsbörda
– Otydligt regelverk