Patientlagen fungerar inte alltid i praktiken

Hur är det med tillgänglighet, information och delaktighet? Frågan har ställts till 9 000 patienter.

16 mars 2015

Sedan årsskiftet har vi en ny patientlag som ska öka patienternas integritet, självbestämmande och delaktighet. Det är myndigheten Vårdanalys som har till uppgift att följa hur den nya lagen efterlevs.

För att kunna följa utvecklingen av den nya patientlagen har myndigheten granskat hur vården hittills har följt de delar av lagen som har funnits i tidigare regler och bestämmelser.

Enkäter till patienter och chefer

Drygt 9 000 patienter och 550 verksamhetschefer i vården har svarat på enkätfrågor. Rapporten från Vårdanalys visar att det finns en hel del förbättringar att göra.

  • Tillgänglighet. Fyra av fem patienter har inte fått komma till primärvården inom 7 dagar och var tredje säger att de inte erbjudits behandling inom 90 dagar. Det är sämre siffror än vad den officiella statistiken om tillgänglighet visar.
  • Information. 20 procent av patienterna får sällan information om eftervård och vilka symtom de ska vara uppmärksamma på när de kommer hem.
  • Delaktighet. 15 procent av patienterna upplever att de inte är delaktiga i hur vården utformas.
  • Fast vårdkontakt. Av de svårt sjuka har bara 20 procent det. Lika stor andel säger att de skulle behöva ha en fast vårdkontakt.

Det finns också brister i att patienterna inte känner sig delaktiga vid val av behandling och att de inte fått en ny medicinsk bedömning trots att de bett om det.

Svårt omsätta i praktiken

När det gäller verksamhetscheferna så anser de att de har god kännedom om den nya patientlagen, men att de saknar riktlinjer och direktiv som konkret talar om hur kraven i lagen ska omsättas i praktiken.

Cheferna anser inte heller att patientlagen är en drivkraft för utvecklingsarbetet. När de fick rangordna olika skäl till att förbättra verksamheten ansågs till exempel patientsäkerheten och personalens åsikter viktigare än patientlagen, som hamnade långt ner på listan.

Patientlagen

Den 1 januari 2015 trädde patientlagen i kraft. Lagen innebär bland annat följande:

  • Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.
  • Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke.
  • Möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning utvidgas.
  • Patienten ska ges möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.
  • När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida