”Personalen måste lyssna och våga fråga”

Stockholms läns landsting har tagit fram en handlingsplan för hur sjukvården ska upptäcka, bemöta och behandla kvinnor och barn som misshandlas av män i sin närhet.

Varje år kommer minst 1 200 kvinnor till akutsjukvården i Stockholms län med skador som män i deras närhet har åsamkat dem. Och till primärvården söker sig många kvinnor med diffusa problem som bottnar i att de utsatts för våld.

– Våldet mot kvinnor skapar långa fysiska och psykiska lidanden för de drabbade och leder till stora sjukvårdskostnader. Vården har dock hittills inte varit så bra på att ta hand om och hjälpa dessa kvinnor. Men nu ska det bli ändring, säger Gunilla Roxby, ordförande (v) i en tvärpoltisk styrgrupp som i dag presenterade Våldsutsatta kvinnor, handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. 

Gott om undersökningar

Förslaget har arbetats fram av tjänstemän på landstingets Centrum för folkhälsa. Det ålägger alla verksamheter att ta fram egna program, men det här handlingsprogrammet är väldigt praktiskt skrivet så att det kan fungera som en lathund för dem, menar Gunilla Rocby.

Hon konstaterar att en undersökning av RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa) i Skåne visar att 70 procent av de kvinnor som söker hjälp inom psykiatrin har erfarenheter av fysiska, sexuella och psykiska övergrepp.

Gunilla Roxby hänvisar också till norska undersökningar bland funktionshindrade som visar att 40 procent av de blinda kvinnorna och 60 procent av de döva har utsatts för våld. Och att mellan 20 000 och 40 000 barn lever i familjer med våld.

– Mellan 350 och 500 av länets gravida kvinnor misshandlas varje år. Det är lika många som de kvinnor som drabbas av diabetes under sin graviditet. Diabetesen följs upp väldigt noga, men det finns inga handlingsprogram för de misshandlade, där till och med en del av barnen dör, säger Gunilla Roxby.

– 90 procent av de kvinnor som missbrukar blir utsatta för grovt våld, men det är ingenting som vården tar tag i. Hur det ser ut i geriatriken vet vi inte, tillägger hon. 

Förutom lokala handlingsplaner på landstingets alla enheter vill styrgruppen att hälso- och sjukvårdspersonalen ska erbjudas en grundlig utbildning för att kunna fånga upp de våldsutsatta kvinnorna och ta hand om dem på rätt sätt.

Förtroendefulla samtal

– Personalen måste våga fråga. Ett gott bemötande där någon tar sig tid, ställer rätt frågor, lyssnar och respekterar kvinnornas berättelser kan betyda skillnaden mellan liv och död. En utsatt kvinna kanske behöver flera förtroendefulla samtal för att våga berätta, säger Gunilla Roxby.

Styrgruppen vill också att landstinget ska ha en kurator som är tillgänglig dygnet runt för utsatta kvinnor. Dessutom ska det finnas en haveriutredning som utreder vad som brast i landstingets omhändertagande de gånger en kvinna dör till följd av våld.

– Förslaget är nu ute på en bred remissrunda. Förutom till alla vanliga instanser har den också gått till all personal och till alla instanser som arbetar med våld, som polisen och kvinnojourerna. Landstingsstyrelsen får förslaget i september och beslut väntas i fullmäktige i oktober. Hittills har alla sex partier varit eniga om alla skrivningar, förklarar Gunilla Roxby.