Pressade ryssar dör tidigt
Ryssarna stressas ihjäl av omställningen från det gamla Sovjetsamhället. Den teorin framför två svenska forskare som en förklaring till varför medellivslängden sjunker.
På våra svenska yoghurtpaket dräller det av hundraåriga ryssar. I Ryssland är de inte så många. I själva verket är medellivslängden den lägsta i Europa. Enligt statistiken är den förväntade livslängden för ryska män 61,4 år. Kvinnorna kan räkna med att bli 73,3 år.
Medellivslängden har alltid varit lägre i östra Europa än i västra. Men den verkliga katastrofen inträffade runt 1990.
1987 blev ryssen 64,9 år, sju år senare var medellivslängden bara 57,5 år. Visserligen har kurvan sedan dess vänt uppåt igen, men ännu 1998 var medellivslängden betydligt kortare än 1987.
Ryska kvinnor blir äldre, men kurvan som beskriver kvinnornas medellivslängd följer i princip männens. Hade medellivslängden varit densamma hela tiden sedan mitten av 1980-talet skulle det ha funnits två miljoner fler ryssar och ryskor i dag.
Deprimerande läsning
Världshälsoorganisationens, WHO:s, senaste rapport om hälsostatusen i Europa och det forna östblocket är en deprimerande läsning. I alla tabeller hamnar Ryssland längst ner eller med bara några få andra gamla Sovjetrepubliker efter sig. Rapporten beskriver bland annat hur infektionssjukdomarna rasar i landet. Tuberkulos, difteri, syfilis, hiv – över allt ökar antalet fall och många leder till döden.
Spädbarnsdödligheten är fem gånger högre än i Sverige och placerar Ryssland i Europas bottenskikt. Antalet aborter räknat per invånare är tio gånger högre. Och två av tre förlossningar bedöms ha komplikationer av något slag.
Cigarettkonsumtionen är högst i världen och har ökat kraftigt under senare år. Alkoholkonsumtionen ligger också högt; dessutom dricker ryssarna på det farligaste sättet: de råsuper starksprit.
Varför har medelåldern sjunkit? Är det en kombination av ett samhälle i sönderfall utan förebyggande arbete, en våldsam alkoholkonsumtion och en sjukvård i skriande brist på resurser som är förklaringen?
Ryssland använder 2,2 procent av bnp till sjukvården (Sverige cirka 9). Ändå är det inte bristfälliga sjukvårdsresurser eller överkonsumtion av tobak och alkohol som i grunden orsakar ryssens ohälsa och sjunkande medellivslängd. Det är i stället den stress han utsatts för under övergången från det sovjetiska systemet till dagens kapitalistiska som skadat hälsan i grunden.
Folkhälsan socialt bestämd
Den teorin förs fram i en artikel i Sociologisk forskning nummer 1/2000. Stressen orsakas av en kombination av den ekonomiska kollapsen (och därpå följande ojämlika fördelning av levnadsstandard) och bristande möjligheter till inflytande genom till exempel demokratiska eller andra kollektiva institutioner.
Att ett samhälle som genomgår en social kollaps drabbas av kris när det gäller hälsa, sjuklighet och dödlighet visar hur intimt den sociala och hälsomässiga utvecklingen är länkade till varandra, skriver de båda artikelförfattarna Pär Sparén och Denny Vågerö. Folkhälsan är till största delen socialt bestämd.