Projekt tydliggjorde hur lönen sätts
För att införa den nya lönemodellen har Västra Götaland haft ett projekt. På central nivå fungerar modellen nu, men lokalt återstår mycket att arbeta med.
Det är i Västra Götaland man har kommit längst med att införa den nya lönebildningsmodell som Vårdförbundets avtal med Sveriges kommuner och landsting (skl) förutsätter. I november 2000 drog regionen och Vårdförbundets avdelning i Västra Götaland i gång sitt fyraåriga projekt Ny löneöversynsmodell.
Vid senaste årsskiftet avslutades projektet. Enligt slutrapporten har man nått målen på central nivå i regionen, medan det finns en hel del kvar att göra lokalt, inom de olika verksamheterna och i mötet mellan löntagare och närmaste chef. Det kallas i rapporten för »utvecklingsområden«.
Eva Johansson är förhandlingschef i Västra Götalandsregionen.
Trots att det finns många »utvecklingsområden« är hon nöjd med projektet.
– Även om vi inte nått ända fram har det blivit tydligt hur vi vill arbeta, säger hon. Bland annat har det blivit tydligt att det lokalt behövs mål för verksamheten och kriterier för lönesättningen.
Också Marina Olsson, Vårdförbundets ordförande i Västra Götaland, är nöjd.
– Vår ingång i projektet var att göra det tydligare på vilken grund lönerna sätts.
Under de år projektet pågått har regionen och Vårdförbundets avdelning följt utvecklingen närmare på några arbetsplatser, där man genomfört enkätundersökningar. Resultatet gav både negativa och positiva svar.
Negativt: Kunskaperna om avtalet var dåliga. Det tar tid att arbeta med de kriterier som är grund för lönesättningen. Man fick lägga ner mycket arbete på lönesättningen, ändå gav det inte särskilt mycket pengar. Vårdförbundets roll var otydlig.
Positivt: Det har blivit tydligare för de enskilda medlemmarna på vilka grunder lönen sätts och hur de kan påverka sin lön. Chefen har blivit tydligare i sin roll som arbetsgivare. Det är chefen/arbetsgivaren som råder över löneutrymmet; Vårdförbundets inflytande är begränsat.
När medlemmarna får frågan om vilken modell de föredrar är svaret ändå entydigt: så gott som alla föredrar det nya sättet att hantera lönerna.
– Det som återstår är att få ett bättre samband mellan lönesättning och budgetarbetet i stort, för det är bristen på samband som gör att det inte fungerar, sammanfattar Marina Olsson.