Prov med smittat blod märks inte längre

Inom sjukvården i Kronobergs läns landsting märks inte längre provrör som misstänks innehålla blodsmitta. Det strider mot Arbetsmiljöverkets regler.

För att ta bort märkningen av blodprov som misstänks vara smittat behövs dispens från Arbetsmiljöverket. Någon sådan dispens har Kronobergs läns landsting inte sökt. Men hygiensektionen i landstinget anser att märkningen bara ger en falsk trygghet. Alla provrör ska nu betraktas som potentiellt smittade. Personalen däremot anser att omärkta provrör försvårar deras arbete.

– Om jag får in blodprover från en patient med känd blodsmitta vill jag kunna utöka mitt säkerhetstänkande, säger Annika Jönsson, biomedicinsk analytiker vid klinisk kemi på Ljungby lasarett.

Johanna Dahlström, biomedicinsk analytiker och förtroendevald vid klin kem på Centrallasarettet i Växjö bekräftar att medlemmarna är irriterade över att smittmärkningen har tagits
bort.

– Verkligheten ser inte ut så, de flesta som arbetar här har inte handskar på sig, säger hon.

Bilden bekräftas av kollegan Laila Johansson, förtroendevald vid klin kem på Ljungby lasarett.

– Vi ska ju jobba likadant med alla prover, men det gör vi egentligen inte. Det är inte alltid vi kan använda handskar.

Hon beskriver hur krångligt det är att ta på och av handskarna mellan alla olika moment som görs på ett labb.

De flesta vill, enligt Laila Johansson, nu få en vaccination mot hepatit b.

Det var för drygt ett år sedan som landstingets hygiensektion i samförstånd med klinikcheferna vid klinisk kemi, transfusionsmedicin och klinisk mikrobiologi beslutade att ta bort kravet på smittmärkning av prover. Märkningen anses överflödig när alla prover betraktas som potentiellt smittförande.

– Vi hade länge velat ha bort märkningen. Den invaggar folk i falsk trygghet. Det är ju inte alltid du vet om patienten som du tar prover på bär på en blodsmitta, säger hygienssjuksköterskan Lena Nilsson som var med och utformade direktivet.

På många laboratorier i landet förs liknande resonemang, men vad Vårdfacket erfar har inget annat labb gått så långt som till att avskaffa kravet på att märka misstänkt smittade blodprover.

– I Göteborg har vi sedan åtminstone fem år tillbaka velat ta bort märkningen. Vi har samma rutiner när vi hanterar allt blod, oavsett om vi vet att det är en patient med hepatit, hiv eller inte, eftersom vi har så många patienter som inte är testade. Det finns också smittämnen som vi i dag inte kan testa eller som vi inte känner till, säger Catarina Åneman, hygienläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I Göteborg har de däremot inte vågat bryta mot paragraf 9 i Arbetsmiljöverkets föreskrift om skydd mot blodsmitta (afs 1986:23): »Behållare som innehåller blod som är eller med stor sannolikhet kan antas vara smittförande skall märkas med texten blodsmitta i svart på gul botten.«

Enligt avdelningsdirektör Gudrund Skoglund på Arbetsmiljöverket, ansvarig för kemi- och mikrobiologifrågor, håller reglerna på att ses över. Om kravet på märkning i framtiden ska slopas vet hon däremot inte. Men i dagsläget krävs det dispens för att slippa kravet, något som Kronoberg alltså inte har.