Psykiskt sjuka får sämre kroppsvård än andra

Psykiatrins patienter får inte samma tillgång till somatisk vård som andra, trots att de har större ohälsa och trots att en del av deras somatiska besvär är en följd av den medicin de får.

En del patienter går upp mycket i vikt av sin medicin, en hel del får besvär med tänderna. För många blir rökning ett sätt att motverka medicinernas motoriska biverkningar ? de oroliga händerna får något att syssla med.

? Psykospatienterna har ett fyrfaldigt hälsoproblem att brottas med: psykossjukdomen, kosten ? de har liten kunskap om kost och ont om pengar ? biverkningar av medicinerna och konsekvenserna av rökningen, säger Inger Römer Ek, psykiatrisjuksköterska på psykosmottagningen i Flemingsberg i Stockholm.

Psykiatrins engagemang i den kroppsliga hälsan inskränker sig för det mesta till blodtryckskontroller. Primärvården kan ha åtgärdsprogram mot övervikt, rökning, diabetes och annat. Men dem får inte de psykotiska patienterna del av.

Inger Römer Ek tror att det kan bero på att primärvården har otillräckliga kunskaper om vilka konsekvenser en psykossjukdom får i det dagliga livet.

? Våra patienter har ofta en låg självuppskattning. De känner sig utanför och kan bete sig annorlunda. Deras kognitiva funktioner kan vara nedsatta, de kan lida av tankestörningar och trötthet. Därför behöver de ett särskilt stöd och måste bemötas med en speciell pedagogik.

Kan göra mer
Inger Römer Ek fungerar då och då som en bro mellan psykosmottagningen och primärvården. Hon kan kontakta en vårdcentral för att förbereda dem på en patient som hon upptäckt är inkontinent, har ett sår eller högt blodtryck, eller för att reda ut något missförstånd.

? Men vi sjuksköterskor skulle kunna göra mycket mer. Jag menar inte att den enskilda sjuksköterskan ska göra allt själv. Det handlar nog mer om att göra rätt saker och om att psykosvården och primärvården ska samarbeta för att hjälpa patienterna med deras hälsoproblem. Kanske kan vi i projektform utarbeta metoder och handlingsprogram, föreslår hon.

Jan-Olof Forséns, ordförande i Riksförbundet för social och mental hälsa, (RSMH) erfarenhet är att den som klagar över somatiska besvär på en psykiatrisk vårdavdelning sällan blir trodd. Ändå var ett av motiven till att lägga ner mentalsjukhusen och ha psykiatrin på sjukhusen just att få en närhet till kroppssjukvården.

Jan-Olof Forsén har 25 års erfarenhet som patient inom psykiatrin. Han anser att attityden till de psykiskt sjuka är en bemötandefråga som egentligen genomsyrar hela samhället.

? Själva skäms vi också. Vi söker inte gärna upp somatiken. Inte har vi råd heller. 

RSMH arbetar sedan länge för att psykiskt sjuka ska få en årlig hälsokontroll av både kropp och tänder.

LÄSTIPS PSYKISK OHÄLSA
Ösby U: Mortality in schizophrenia and affective disorder.
Doktorsavhandling, Karolinska institutet 2000.