Psykossjuka med missbruk får hjälp av specialteam

I Lund har socialtjänsten tillsammans med psykiatrin bildat ett gemensamt öppenvårdsteam som enbart riktar sig till psykossjuka personer med missbruksproblem. Hittills har modellen varit framgångsrik.

Det blir allt vanligare att psykiatrin och socialtjänsten samarbetar för att tillsammans ge psykiskt sjuka missbrukare behandling och stöd. Flera sådana samarbetsprojekt har på senare år startat runt om i landet. Men Lund torde vara tämligen ensamt om att ha ett missbruksteam som enbart riktar sig till människor med psykotisk eller bipolär sjukdom (manodepressivitet).

– Forskningen har visat att dessa människor är särskilt känsliga för stress och konfrontation och att förändringsprocessen kan ta lång tid. Förhållningssättet ser därför annorlunda ut än om patienterna lider av andra psykiska störningar, säger socionomen Gunilla Cruce, doktorand vid avdelningen för psykiatri och Vårdalinstitutet i Lund.

I en ännu opublicerad studie som omfattar såväl den slutna som den öppna psykosvården i Lund visar hon att cirka en fjärdedel av alla psykospatienter har en riskabel alkoholkonsumtion och /
eller missbrukar andra droger. Riskanvändningen av alkohol är lika vanlig bland kvinnor som bland män, men kvinnor har drogrelaterade problem i större utsträckning än män.

– Problemet går inte att negligera utan måste tas på allvar. Psykiatrin och missbruksvården kan inte fortsätta att behandla de båda tillstånden var för sig. Vill de hjälpa de här patienterna måste de helt enkelt samarbeta, säger Gunilla Cruce.

Psykos- och missbruksteamet startade som ett försöksprojekt hösten 2001. Av 90 remitterade patienter antogs successivt 25 personer. Patienter som tidigare inte hade fått en tillfredställande behandling prioriterades. Två år senare fick fortfarande 21 personer stöd och behandling av teamet.

– Att så många stannade kvar i behandlingen under så lång tid är i sig ett gott resultat. Den här gruppen brukar annars kallas för svängdörrspatienter eftersom de har så svårt att behålla kontakten med vården, säger Gunilla Cruce som utvärderat teamets verksamhet.

Efter två år hade alkoholkonsumtionen sjunkit signifikant i gruppen. Vid projekttidens start drack 69 procent av deltagarna så mycket alkohol att det var skadligt för dem. Denna siffra sjönk till mindre än hälften, 31 procent. Vid projektets början använde drygt 50 procent av patienterna droger. Efter två år var 75 procent drogfria.

Antalet vårddagar i slutenvård minskade med mer än hälften.

Däremot minskade inte de psykiska symtomen. Och när det gäller livskvaliteten så skattade nästan halva gruppen den som sämre efter två år, vilket Gunilla Cruce tror kan hänga samman med att de under projekttidens gång fick en ökad insikt i sin livssituation.

I samband med utvärderingen övergick projektet till att bli en permanent verksamhet i Lund.

FAKTA OM BEHANDLINGSTEAMET

  • Teamet erbjuder medicinska och psykosociala behandlings- och stödinsatser, hälso- och friskvård samt utbildning till patienter och anhöriga.
  • I teamet ingår två sjuksköterskor, en läkare på 25 procent samt en socionom från psykiatrin och en socialrådgivare från socialtjänsten.
  • Behandlingen och det sociala stödet ges vanligen i patientens bostad.
  • Behandlingen utformas och genomförs i samarbete mellan personalen, patienten och dennes anhöriga.
  • Teamet arbetar uppsökande. Bryts kontakten med patienten görs allt för att etablera den igen.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida