Psykoterapi. Oenighet men vapenvila
Konflikten mellan olika terapier i psykiatrin finns kvar men har tonats ner på senare år. För sjuksköterskor kan det dock bli svårare att utbilda sig till psykoterapeut i framtiden.
Pendeln som på 1970- och 80-talen så tydligt lyfte fram socialpsykiatrin och den psykodynamiskt inriktade terapin, PDT, har svängt. Fokus ligger nu främst på symtombehandling med läkemedel och pedagogiska insatser (KBT). Den utvecklingen innebär egentligen ett helt annat sätt att se på människan och skälen till att hon drabbas av psykisk ohälsa.?
Men frågan är om inte människor är olika och behöver olika slags behandling. Det avgörande för den enskilda människan kan vara var i livet man befinner sig, hur cementerat det psykiska illabefinnandet har hunnit bli eller helt enkelt vilken metod man själv som patient föredrar. En del människor vill ha snabb och effektiv hjälp och är inte intresserade vare sig av att granska sig själva eller att gå på djupet, medan andra vill rota i sitt inre och sitt förflutna och mår bra av det.
KBT har sitt ursprung i experimentell forskning och är därför relativt enkel att beforska. Många nya studier publiceras varje år. På senare år har dock en rad välgjorda studier som beskriver effekten av PDT producerats. Då metoderna har jämförts har det visat sig att effekten är lika stor.?
KBT var, trots det, den metod som prioriterades i den första versionen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom som presenterades 2009. En expertgrupp av forskare och legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning protesterade mot att psykodynamisk kompetens inte var representerad i den projektgrupp som hade arbetat med riktlinjerna. De påpekade också att synen på evidens var föråldrad och att Socialstyrelsen borde undersöka hur olika terapier har effekt och vad som bidrar till förändring, i stället för att slå fast vilken psykologisk behandling eller terapimetod som är ”bäst”.
Reaktionerna ledde till att riktlinjerna arbetades om. I de slutliga, som kom 2010, är KBT och PDT jämställda vid behandling av lindrig till medelsvår depression, eftersom metoderna i aktuell internationell forskning har visat sig ha lika stor effekt i just det sammanhanget.??
Skrivningarna har tolkats lite olika i landstingen. Till exempel säger verksamhetschefen i sydvästra Stockholm, Nils Lindefors, att det avgörande för vilka behandlingsmetoder man har är Socialstyrelsens nationella riktlinjer och regionala vårdprogram, och han anser att grunden där är KBT. Där är det också framför allt legitimerade psykologer med KBT-kompetens som prioriteras vid nyanställning. Att metoden är dokumenterat kostnadseffektiv har också betydelse. ??
I Västerbotten är perspektivet lite annorlunda. Vid psykiatriska kliniken i Umeå värdesätts olika kompetenser och verksamhetschefen Christina Wennberg-Granberg uppskattar att den slutliga versionen av Socialstyrelsens riktlinjer inte utesluter andra metoder än KBT. Hon anser att patienternas behov måste styra. Eftersom de med mer entydiga ångest- och depressionsdiagnoser oftast behandlas inom primärvården, medan patienter med sammansatta vårdbehov tas om hand inom psykiatrin, måste också behandlingarna anpassas. I Västerbotten finns inte heller något köp- och säljsystem där behandlingar med en specifik metod beställs. I stället försöker man anpassa behandlingen efter patientens behov.?
Det är inte bara den psykiatriska vården som präglas av nyordning; nu står även utbildningen av psykoterapeuter inför stora förändringar. I dag kan sjuksköterskor utbilda sig till psykoterapeuter, men när den nya psykoterapeututbildningen införs kan de stängas ute. De allra flesta med människovårdande yrken har hittills kunnat söka till den så kallade steg 1-utbildningen och sedan gå vidare till steg 2. Men den nya psykoterapeututbildningen, som just nu utreds, kommer att förändras och villkoren likaså. ?
För ett år sedan lämnade Högskoleverket över rapporten Ökad kvalitet i psykoterapeututbildningen (rapport 2010:9 R)till regeringen. Där föreslår verket en specialistutbildning på 180 poäng som bygger på kunskaper från psykologexamen, läkarexamen med specialistkompetens inom psykiatri, specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatri samt socionomexamen. Man säger också att grundläggande psykoterapeututbildning bör integreras i samtliga dessa utbildningar. ?
Regeringen har precis gett Högskoleverket i uppdrag att utreda vidare hur bland annat behörighetskraven ska se ut. En brasklapp är att förslagen som HSV ger inte bör leda till förändringar i andra utbildningar inom högskolan; något som kan göra det svårt för sjuksköterskor då specialistutbildningen i psykiatrisk vård inte kommer att räcka till. För att ge den behörigheten har verket föreslagit en förlängning av socionom- och specialistsjuksköterskeutbildningen. Men det anser departementet är svårt att motivera eftersom relativt få från dessa utbildningar i dag läser vidare till den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Om inte regeringen ändrar uppfattning kan konsekvensen bli att sjuksköterskor stängs ute när kraven höjs.
Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senast den 30 december 2011.