Rådslag. Elevhälsopanel ger lärarna svar direkt

Medan många skolor kämpar med att göra praktik av nya skollagens elevhälsa, har Kolsva skolområde i Västmanland hunnit förverkliga och finslipa det nya tänkesättet.

De ser nästan ut som Idol-juryn där de sitter uppradade i rektorsexpeditionens konferensrum: rektor, skolsköterska, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, skolkurator och speciallärare: elevhälsan i Kolsva skolområde.

Men deras syfte är allt annat än att sålla ut eller trycka ner, nej tvärtom. Målet är att hjälpa, och coacha i den nya elevhälsans anda — och dessutom komma med konkret hjälp.

Tre dagar i veckan håller de morgonmöte. Dörren är öppen i 40 minuter för alla lärare i Malma och Odensvi skolor att komma och dryfta stort som smått om elevhälsa. Exempelvis kan det vara elever som inte klarar kunskapskraven och behöver särskilt stöd, grupper som inte fungerar bra ihop, eller elever som blir kränkta eller kränker andra.

Morgonmötena ger läraren stöd från elevhälsan på en gång, inte som tidigare efter några veckor eller månader.

— Det var det nya sättet att arbeta med elevhälsa som lockade mig att söka jobbet som skolsköterska. Jag vill jobba mer förebyggande och vara en del i ett team. Inte bara göra sjukvårdande insatser som vaccineringar, lägga förband och dela ut huvudvärkstabletter, säger Maria Svensson, som är nyanställd skolsköterska i Kolsva skolområde.

Om en lärare kommer och säger att Pelle som går i sexan är okoncentrerad och inte kan tillgodogöra sig undervisningen, vad gör ni då?

— Då sätter vi i gång och diskuterar problemet och det blir ett bollande. Vi prövar olika strategier och ger råd, säger Maria Svensson.

Efter att ha fått tips på konkreta åtgärder kan läraren gå och testa råden i praktiken och komma tillbaka för mer hjälp.

— Forumet där det pedagogiska perspektivet möter de medicinska, psykologiska och sociala aspekterna har saknats. Elevhälsan måste få utvecklas till en sådan viktig mötesplats, säger Johan Hallberg som är en av skolområdets två rektorer.

Målet är att eleverna ska må bra psykiskt och fysiskt och få det stöd de har rätt till, så att de når kunskapsmålen.

Men det här systemet som bygger på att ta itu med problemen när de uppstår är inte något som har kommit från himlen utan har arbetats fram med möda.

Redan 2001 snappade Johan Hallberg upp utredningen Från dubbla spår till elevhälsa som handlade om hur elevvården och skolhälsovården skulle smälta samman till en elevhälsa, och bestämde att den skulle bli utgångspunkten för den nya elevhälsan i Kolsva skolområde.

En av de största fördelarna är att lärarna är nöjda.

— De tycker att de får stöd och snabb respons och det är jätteroligt, säger Johan Hallberg.

Dessutom har elevernas resultat blivit bättre. Från att ha haft ungefär 88-procentig behörighet till gymnasiet ligger eleverna sedan fem år tillbaka på 95—97 procent i snitt.

— Det finns en tydlig koppling mellan elevhälsan och elevernas förbättrade betyg. Att bygga upp en stark elevhälsa på skolan, med engagerade medarbetare, verkar kanske kostsamt. Men på lite längre sikt är det en god investering, framför allt i unga människors liv. Med rätt stöd i rätt tid klarar barnen och ungdomarna grundskolan. Aktuell forskning visar att det är en av de allra viktigaste skyddsfaktorerna för ett gott fortsatt liv, enligt Johan Hallberg.

Fotnot: Till elevhälsan i Kolsvaområdet hör också skolpsykolog, skolläkare, talpedagog, socionom samt fritidshemmet och ungdomsgårdens föreståndare. De deltar vid ett längre veckomöte.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida