»Raka rör«– inga år räknas bort

4 september 2000

Precis som i det gamla pensionssystemet (folkpension och ATP) är det inkomsten som avgör hur stor pensionen blir. Men tidigare kunde man i viss mån manipulera systemet
– pensionen beräknades på de 15 bästa inkomståren om man förvärvsarbetade minst 30 år. Eftersom ett normalt arbetsliv omfattar omkring 40 år kunde man unna sig tio år utan inkomst och 15 år med låg inkomst utan att det påverkade pensionens storlek.

Det kan man inte göra framöver. Nu är det inkomsterna under hela arbetslivet som avgör hur stor pensionen blir. De »raka rör« som en gång dåvarande Metallordföranden Leif Blomberg pratade om har blivit verklighet.

Men det finns trots allt några krökar på röret.

Den viktigaste är den så kallade garantipensionen. Den ska garantera att alla får en viss lägsta pension, även om de har haft låga inkomster eller inga alls.

Garantipensionens storlek är knuten till det så kallade prisbasbeloppet. För den som inte haft någon inkomst alls skulle pensionen i år ha blivit 5 795 kronor i månaden för den
som är gift och 6 496 kronor i månad för den som är ogift. En förutsättning är att man bott i Sverige under minst 40 år. Den som bott här kortare tid får en lägre garantipension. Garantipensionen ersätter från och med 2003 den gamla folkpensionen med folkpensionstillskott.

Det finns ytterligare tre viktiga krökar på de raka rören. Det är barnåren och den pensionsrätt man tjänar in när man gör värnplikt eller studerar. Hur de fungerar beskriver vi nedan:

Så här fungerar »krökarna på rören«
Barnår:
Du får extra pension för att du har barn, oavsett om du gått ner i inkomst eller inte. Pensionsrätt för barnår tjänar du in under barnets fyra första år. Du kan bara få pensionsrätt för ett barn i taget, även om ni har flera barn som är fyra år eller yngre, och bara den ena föräldern kan få pensionsrätt under ett år. Grundregeln är att pensionsrätten går till den av föräldrarna som har lägst inkomst, men föräldrarna kan komma överens om att den andra ska ha pensionsrätten. Då måste man kontakta försäkringskassan senast i januari året efter barnåret.

Fram till och med 1998 gick barnåren automatiskt till mamman. Också för den tiden kunde man tidigare överlåta pensionsrätten till pappan, men det går inte att göra längre.

Hur mycket pensionsrätt barnåret ger kan räknas fram på tre olika sätt. Det är försäkringskassan som räknar fram beloppet och de väljer alltid det alternativ som ger dig mest pengar. Så här räknar man fram de tre alternativen:

*Om din inkomst har minskat under småbarnsåren, räknas din pension fram som om du fortfarande tjänat lika mycket som du gjorde året innan barnet föddes.

*Om du har haft låg eller ingen inkomst året innan barnet föddes, räknas din pension fram som om du tjänat 75 procent av genomsnittsinkomsten i landet det året.

*Om du tjänat lika mycket eller mer efter barnets födelse som före, räknas din pension fram som om du tjänat ett inkomstbasbelopp mer än vad du faktiskt har gjort.

Ett exempel: Anna tjänade i fjol 200000 kronor om året. I år får hon ett barn och bestämmer sig för att arbeta 75 procent tre år framåt. Men hennes pensionsrätt beräknas som om hon fortfarande tjänade 200 000 kronor om året. År 2004 börjar hon arbeta heltid igen. Då läggs ett extra inkomstbasbelopp ovanpå hennes lön och hon får pensionsrätt för 200 000 plus 37 200 kronor.

När Anna blir pensionär får hon tack vare barnåren 200 kronor mer i pension än hon annars skulle ha fått.

Studier:
Pensionsrätt beräknas på studiebidrag som du fått 1995 eller senare. Det pensionsgrundande beloppet räknas fram som 138 procent av studiebidraget. Eftersom studiebidrag utgår med 1 984 kronor i månaden under högst 40 veckor kan den pensionsgrundande »inkomsten« maximalt bli omkring 25 000 kronor om året, med dagens nivå på basbeloppet.

Värnpliktstjänstgöring:
Värnpliktstjänstgöring och viss vapenfri tjänst berättigar också till pensionsrätt. Den beräknas som om du tjänat hälften av den genomsnittliga inkomsten i Sverige under tjänstgöringstiden. För att berättiga till pensionsrätt måste tjänstgöringstiden vara minst 120 dagar i följd.

Underlaget till ovanstående exempel är hämtat från Riksförsäkringsverkets och Centrala studiestödsnämndens hemsidor. Har du tillgång till Internet och vill veta mer om hur barnåren fungerar kan du gå in under avsnittet om barnår på Riksförsäkringsverkets hemsida om pensioner www.pension.nu/system/fungerar/barn.htm.

Upplysningar om studier och värnplikt finns på www.pension.nu/system/fungerar/studier.htm. Centrala studiestödsnämndens hemsida har adress www.csn.se.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida