Rapporter om våld i vården blir vanligare
Att hoten och våldshändelserna har blivit vanligare inom vården kan företrädare för Vårdförbundet intyga.
Ja, den här typen av händelser verkar bli allt vanligare. Jag har på den senaste tiden fått fler samtal från de lokala avdelningarna med frågor om hur de ska bete sig i liknande situationer, säger Jeanette Lindgren Dahlin, förbundsjurist på Vårdförbundet.
Samtidigt är det inte förvånande, tycker Hans Fahlberg, säkerhetsansvarig för landstinget i Västerbotten.
– Att något skulle hända, som i Byske, var inte oväntat om man tänker på vad som händer inom till exempel socialtjänsten. Vi vet att många som sitter i receptionerna inom vården får vara med om obehagliga situationer.
I enkäter som görs i samband med utbildningar märks att oron är stor och att många känner sig mindre trygga, berättar han.
På arbetsplatsen ligger ansvaret hos verksamhetschefen. Det är chefen som ska gå igenom de regler som finns, som ska se till att dessa följs och som ska rapportera eventuella incidenter.
– Tyvärr är det alltför många chefer som inte tar det här ansvaret, säger Hans Fahlberg.
Även om det är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön och därmed både ska se till att förebygga och åtgärda brister samt ta hand om personalen när något har inträffat, har naturligtvis även den fackliga organisationen en viktig roll. En är att driva på förbättringar. Det gjordes i Värnamo sedan en patient som kom in på akuten lyckades ta sig upp till kirurgen några våningar högre upp i samma byggnad och där hotade personalen, samtidigt som han sa att han skulle ta livet av sig.
– Vi och Kommunal ansåg att det måste finnas brister eftersom en sådan här sak kunde inträffa. Eftersom vi tyckte att arbetsgivaren hade tagit litet för lätt på det som hänt, krävde vi på ett samrådsmöte att rutinerna skulle ses över, berättar Angelica Hansen, Vårdförbundets samordnare i Värnamo.
Kravet ledde till att sjukhusledningen lovade att bland annat se över rutinerna och den inre säkerheten, till exempel mellan avdelningar och vid entréer.
Även i Byske agerade Vårdförbundets representant. Det var där som en sjuksköterska knivhöggs (se artikel på förra uppslaget).
– Jag följde med landstingets säkerhetsansvarige och huvudskyddsombudet för att titta på hur det såg ut på vårdcentralen ur arbetsmiljösynpunkt och för att ge våra synpunkter på vad som bör göras, berättar Lotta Hjelte, förtroendevald i Skellefteå.
En annan viktig roll är att stödja medlemmar som har drabbats.
– För mig var det viktigt både att se hur de två sjuksköterskor som var med vid händelsen mådde och hur det har påverkat övriga medlemmar. Det jag som förtroendevald framför allt kan göra är att vara ett psykologiskt och praktiskt stöd i en besvärlig situation, säger Lotta Hjelte.
Dessutom kanske den som har drabbats vill ha hjälp under den efterföljande rättegången. Även arbetskamraterna kan behöva hjälp efteråt.
– De kanske är rädda för att jobba kvar och då kan Vårdförbundets förtroendevalda behöva gå in i den arbetsrättsliga processen. Det kan till exempel gälla om en medlem vill ha en omplacering från natt- till dagskift, säger förbundsjuristen Jeanette Lindgren Dahlin.