Reflekterat

God morgon arbetskamrater! Har semestern varit bra? Du ser strålande ut!?

Glada tillrop, kramar och välkomsthälsningar haglar på arbetsplatserna. Kamraterna har kommit tillbaks efter sina semestrar. Många är bruna, de ser ut att vara friska och glada.?

Det är om sådant vi vill höra. Om resor, sommarställen och umgänge med släkt och vänner. Upplevelser, om man ska vara riktigt modern. ?

Men hallå? Handen på hjärtat? Hur kul var semestern i år, egentligen? Allt det där som finns i huvudet men inte är läge att säga. Vem vill vara stämningsdödare? Det där med att det tog flera veckor innan du äntligen kunde koppla av från jobbet. Tröttheten som tog ut sin tribut den första veckan. ?

Ansträngningarna att hålla masken på utflykter och grillfesterna. När du helst hade velat vara alldeles ensam med en hög böcker, musik och tysta sommarkvällar. Oron för dina tonåringar som vänder på dygnet och som du sakta tappar kontrollen över.?

Men någon vecka blev kanske bra. Någonstans där i mitten? Alldeles innan du började tänka på att halva semestern har gått.??

En del av oss har också funderat över hur arbetssituationen ska se ut efter sommaren. Ska min arbetsplats slås samman med någon annan, i grannkommunen? Kommer någon att få flytta? Ska kanske jag bli pendlare? I min sjukvårdsregion är det stora frågor. ?

De olika nivåerna av sjukvården ska organiseras om och geografiskt anpassas. Ena kommunen får en specialitet och den andra får en annan. En del har genomförts och en del är »under progress«. Massmedia har synpunkter och både patienter och presumtiva »kunder« tycker mycket och olika. Sällan kommer den vanliga medarbetarens tankar in. Det är svårt att kritisera och framföra de gamla principerna om närhetsprincip och samlad kompetens när de gamla hönnörsorden står mot att få behålla viss sjukvård över huvud taget. Vem vill vara »bakåtsträvare« i dessa tider av superslimmad logistik och krav på hög och effektiv genomströmning i vården. ??

Det är där vi är nu, vi som kommit tillbaks från våra semestrar. Men vi är bruna och friska och nog är det kul att komma tillbaks igen. Åtminstone efter några dagars omställning. Det tar sin tid att lära sig att ställa väckarklocka och att gå till sängs i rimlig tid.