Relationer kompenserar stress

Trots att kvinnor upplever en större total arbetsbelastning och rapporterar fler hälsoproblem än män, tycks de vara mer tillfreds med sig själva.

1 december 2003

– Kvinnorna i vår studie visar klart att man faktiskt kan må bra och dåligt på en och samma gång, säger Petra Lindfors, filosofie doktor i psykologi vid psykologiska institutionen och Chess, Centre for health equity studies, på Stockholms universitet.

Petra Lindfors och sjuksköterskan Leeni Berntsson, medicine doktor vid institutionen för omvårdnad på Göteborgs universitet, har studerat välbefinnande i förhållande till upplevda hälsoproblem. Det är en tvärprofessionell enkätstudie baserad på ett slumpmässigt urval av 743 kvinnor och 595 män i typiska tjänstemannayrken. Personerna är heltidsarbetande och i åldrarna 32 till 58 år.

De kvinnor som deltog i studien rapporterade fler hälsoproblem än männen. Det handlade framför allt om magbesvär, huvudvärk, yrsel, ryggbesvär, aptitlöshet samt värk i nacke och skuldror. Det fanns också statistiskt signifikanta samband mellan lågt välbefinnande, upplevd arbetsbelastning och hälsobesvär.

Positiva relationer
Men detta är alltså inte detsamma som att kvinnorna i alla stycken mådde så mycket sämre än männen. Faktum är att kvinnorna rapporterade högre nivåer av välbefinnande.

– Vad det beror på är vi inte riktigt klara över. Men en hypotes är att kvinnorna har lättare för att skapa positiva relationer till andra människor och till barnen. Det i sig bidrar till ökat välbefinnande. De har ett socialt stöd som många män saknar. Bara upplevelsen av ha folk omkring sig som man kan prata med tror jag bidrar till att man är mer tillfreds, säger Petra Lindfors.

Tänker långsiktigt
– Även om det är slitsamt för kvinnorna i barnfamiljerna får de ut ett slags mervärde av de relationer som skapas med barnen. Jag tror också att många kvinnor tänker långsiktigt, de känner att de bygger upp någonting för framtiden.

Undersökningsdeltagar-na i Petra Lindfors studie ingår i ytterligare en studie som fokuserar på deras totala arbetsbörda. Den är bland annat gjord av psykologiprofessorn Ulf Lundberg, verksam vid Chess.

Stress och konflikter
Med den totala arbetsbördan menas förutom det betalda arbetet och eventuell övertid även sådant som hushållsarbete, skötsel av barn, omsorg av äldre, arbete i frivilligorganisationer, politiska aktiviteter. Resultaten visar att kvinnorna hade en högre total arbetsbörda, upplevde mer stress i yrkeslivet och högre grad av konflikt mellan olika uppgifter än män.

Kvinnorna rapporterade att de hade större ansvar för hushållet i sin helhet, oavsett om det fanns barn i hushållet eller inte. Men könsskillnaderna blev mer uttalade ju fler barn som fanns i familjen. Den största skillnaden i obetalt arbete uppmättes i den yngsta åldersgruppen, 32-34 år, där kvinnorna i genomsnitt ägnade sju timmar mer i veckan åt hushållsarbete och dubbelt så mycket tid åt barnen jämfört med männen.

Forskarnas teori är att den högre totala arbetsbördan och konflikterna mellan rollerna i kombination med långdragen stress, utan möjlighet till återhämtning, kan leda till kroniska sjukdomstillstånd. Det skulle kunna förklara den höga förekomsten av muskuloskelettala besvär hos just kvinnor.

LÄSTIPS:
Lundberg U, Krantz G & Berntsson L. Total arbetsbörda, stress och muskelvärk i ett genusperspektiv. Socialmedicinsk tidskrift 2003; 3:245?254.

Antonovsky A. Hälsans mysterium. Natur och Kultur, 1991.

Frankenhaeuser M. Kvinnligt, manligt, stressigt. Brombergs förlag, 1997.

Ryff C D & Singer B. The contours of positive human health. Psychological Inquiry; 9:1?28.

Lindfors P. Psychophysiological aspects of stress, health and well-being in teleworking women and men. Department of psychology, Stockholms universitet, 2002.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida