Risken för blodsmitta minskar kraftigt om regler följs

Trots att de flesta inom hälso- och sjukvården vet hur de bör skydda sig mot blodsmitta utsätter sig många medvetet för risken att bli smittad. Att ta hänsyn till patientens integritet och att inte bryta mot rådande kultur på avdelningen upplevs ofta som viktigare.

Det framgår av en studie gjord av universitetsadjunkten Ulla-Britt Lymer vid Hälsohögskolan i Jönköping, doktorand vid institutionen för molekylär och klinisk medicin vid Hälsouniversitetet i Linköping.

För några år sedan visade hon och hennes forskarkolleger att följsamheten till de rekommendationer som finns för hur personal ska skydda sig mot blodsmitta är dålig. Bland drygt 100 anställda vid ett universitetssjukhus som hade rapporterat incidenter med risk för blodsmitta konstaterades att mer än 80 procent av olyckorna hade kunnat undvikas om personalen hade följt sjukhusets rekommendationer.

Nålstick efter blodprov
När Ulla-Britt Lymer sammanställde samtliga incidenter om blodkontakt som hade rapporterats på sjukhuset under en tvåårsperiod fann hon 473 rapporter. Vanligaste incidenten var nålstick efter blodprovstagning, varav 35 procent hade skett i samband med att skyddshylsan sattes på kanylen. Vid var tionde olycka hade patienten haft en känd blodburen smitta, som hepatit eller hiv.

Men långt ifrån alla incidenter med blod rapporteras. På samma sjukhus lät hon drygt 500 biomedicinska analytiker, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor anonymt svara på en enkät om blodsmitta. Nära hälften uppgav att de under en period av två år råkat ut för sammanlagt nästan 1 200 incidenter. Av dessa hade bara var tionde olycka rapporteras. Sämst på att rapportera var läkarna (tre procent av incidenterna). Biomedicinska analytikerna rapporterade störst andel (35 procent).

Djupintervjuer
? De här studierna har några år på nacken. Men jag följer noggrant forskningen på området, både här hemma och internationellt. Allt talar för att det ser ungefär lika illa ut i dag, säger Ulla-Britt Lymer som nu genom djupintervjuer har försökt att ta reda på varför personalen agerar som den gör.

I den aktuella undersökningen har 15 sjuksköterskor och undersköterskor medverkat. Analysen av intervjuerna visar att personalen väl känner till smittoriskerna och hur de bör skydda sig ? och patienterna. Problemet är att risken att smittas själv ibland kommer i konflikt med andra risker.

Samtliga intervjuade vill skydda sig själva mot smitta. Men de är också måna om att skydda patientens personliga integritet. Tar de exempelvis på sig handskar inför blodprovstagningen av en patient utan känd blodburen smitta är de rädda att patienten ska uppleva det som kränkande. Denna risk anses som störst om det handlar om en äldre patient eller ett barn.

Brott mot normer
Personalen vill också försvara den kultur som råder på avdelningen. Är det inte rutin att i alla lägen vidta förebyggande åtgärder vid arbetsmoment som kan innebära blodkontakt kan det upplevas som ett brott mot rådande normer att använda handskar.

För att balansera de olika riskerna mot varandra använder sig personalen oftast av en diagnosrelaterad strategi. I stället för att utgå från att varje patients blod utgör en potentiell risk för smitta försöker de göra en egen subjektiv riskbedömning av varje enskild patient.

Finns det exempelvis inga noteringar i journalen om blodburen smitta eller om patienten ser skötsam ut anses förebyggande åtgärder mindre viktiga.

? Även om risken för att smittas är ganska liten är den alltid reell. Det går aldrig att göra en subjektiv bedömning av vem som bär på blodsmitta. Det syns inte utanpå patienten vem som är drabbad, säger Ulla-Britt Lymer som anser att det är arbetsmomentet i sig och inte typ av patient eller diagnos som bör avgöra om personalen ska vidta förebyggande åtgärder mot blodburen smitta eller inte.

LÄSTIPS BLODSMITTA
Lymer U-B, Antonsson Schütz A, Isaksson B.
A descriptive study of blood exposure incidents among healthcare workers in a university hospital in Sweden. Journal of Hospital Infection 1997; 35: 223?235.

Gershon R M, Karkashian C D, Grosch J W med flera. Hospital safety climate and its relationships with safe work practices and workplace exposure incidents. American Journal of Infection Control 2000; 28 (3): 211?221.

Socialstyrelsen. Att förebygga infektioner i vården II. Ett kunskapsunderlag. SoS-rapport 1998:12.