Röntgen orsakar 300 cancerfall om året

9 april 2001

Strålning med joniserande strålar kan ge två typer av skador. Den ena typen kallas deterministiska skador, den andra stokastiska skador.

Deterministiska skador är de direkta akuta skador man kan få vid höga stråldoser, som hudrodnad och illamående.

Skador av den här typen är ovanliga vid diagnostik men kan förekomma vid strålbehandling. Då accepterar man skadan när nyttan av behandlingen anses större än skadan.

Det finns exempel på deterministiska skador också vid röntgen. Sådana skador kan uppstå vid så kallad interventionell radiologi, när man alltså tar röntgenbilder som visar läkaren vad han gör i patientens kropp medan behandlingen pågår. Ett exempel från 1990 beskrivs i en artikel i den amerikanska tidskriften RadioGraphics nr 16 1996. För att sådana skador ska uppstå fordras dock långa bestrålningstider. Några allvarliga skador är inte kända i Sverige i modern tid.

Stokastiska skador är skador på celler och arvsanlag. Vem som drabbas är slumpartat, däremot finns det ett statistiskt säkerställt samband mellan den samlade mängden strålning en befolkningsgrupp utsätts för och antalet cancerfall.

På SSI uppskattar man att den strålning som sjukvården i Sverige orsakar mellan 200 och 300 cancerfall om året. Den siffran är teoretiskt framräknad och utgår från de statistiskt säkerställda samband som finns mellan stråldos och antalet cancerfall i områden där den totala strålningen varit betydligthögre.

Den största delen av bakgrundsstrålningen kommer i Sverige från radon i mark, vatten och byggnader. Den utgör ungefär hälften av bakgrundsstrålningen. Andra strålkällor är radioaktivt kalium som vi får i oss med maten, strålningen från rymden och förstås den strålning vi själva åstadkommer i kärnkraftverk och sjukvården. Sjukvårdens andel är ungefär en fjärdedel av den totala bakgrundsstrålningen. 

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida