Rösta ja eller nej

Euron har just fyllt ett år. Är det något att fira? Och framför allt ? är euron något för oss i Sverige? I år måste vi bestämma oss. Den 14 september säger svenska folket ja eller nej till euron.

7 januari 2003

De kommande månaderna kommer vi att översvämmas av euroinformation och argument för eller emot. Vårdfacket startar därför en EMU-skola för att hjälpa dig ta ställning.

Ni minns väl hur det var förra nyårsnatten i EMU-ländernas huvudstäder? Fyrverkerier sprakade och champagnekorkar flög vid Brandenburger Tor i Berlin och på Champs-Élysées i Paris. De jublande massorna firade inte bara det nya året, utan framför allt den nya gemensamma valutans födelse.

Nu är tongångarna annorlunda. Euron skulle ju innebära lägre priser, men konsumenterna i euroländerna klagar över att priserna smyghöjts i samband med att den nationella valutan avrundats uppåt till euro.

Dålig start
Vad värre är ? inte ens de ledande EU-politikerna lever upp till vad de utlovat. Stabilitetspakten, själva grundstenen i EMU-bygget, håller redan på att rämna och ledande euroförespråkare vill omgående ändra på de regler som skulle borga för stabilitet. Det ger ett farsartat intryck.

Nej, man behöver inte vara euromotståndare för att påstå att det första året inte varit någon vidare reklampelare för jasidan.

Den dåliga starten har inte gått obemärkt förbi i den svenska opinionen. Euroanhängarnas försprång i opinionsmätningarna är uppätet och mycket tyder nu på att det blir en jämn omröstning i september.

Sällan har en fråga orsakat sådan splittring inom de politiska partierna och sällan har vi sett så oheliga allianser som i EMU-frågan. Borgerliga nationalekonomer hamnar på samma sida som vänsterpartister, samtidigt som socialdemokratiska ministrar i samma regering är oense. Fackliga organisationer, exempelvis tco, kan varken säga ja eller nej.

Svår fråga att greppa
Det finns åtminstone tre tunga skäl till att det blivit så här:

* EMU-frågan är svår. Trots att det trycks tonvis med informationsmaterial och att tidningarna skriver spaltmil så är det svårt att greppa vad det handlar om. Vi kan förstå det enkla och omedelbara att vi slipper växla pengar på utlandsresan. Men när det gäller långsiktiga effekter på löner och jobb och andra stora frågor är det svårare. Dels för att det rör sig om ett icke tidigare prövat experiment, dels för att »experterna« är så oeniga.

* Frågan väcker känslor. Det handlar både om nostalgi ? man vill inte överge kronan ? och den större frågan om att ge upp sin nationella självständighet.

* Beslutet är definitivt. Om vi går med finns ingen återvändo. I en fråga av den här karaktären är det naturligt att det är svårare att bestämma sig ? åtminstone för ett ja.

Även om frågan är svår och känsloladdad är det klokt att försöka bilda sig en uppfattning inför folkomröstningen. I Vårdfackets EMU-skola ska vi försöka reda ut begreppen och svara på de vanligaste frågorna om eurons effekt på områden som priser, lönebildning, sysselsättning, räntor med mera.

Slipper växla pengar
Det som gemene man märker först är att man slipper växla pengar när man reser till ett euroland. Detta är onekligen praktiskt, men samtidigt är det alldeles för snävt att se eurobeslutet som en valutafråga.

Ofta sägs att euron kommer att leda till lägre priser. Tanken bygger på att konkurrensen ökar när det blir lättare att jämföra priser över gränserna och att detta på sikt verkar prisdämpande. Under första året tycks dock tendensen ha varit den motsatta. I samband med ommärkningen från nationell valuta till euro har många, speciellt inom detaljhandeln och servicesektorn, avrundat priserna uppåt. Så kommer det verkligen att bli billigare?

Också lönebildningen påverkas. Som euroland lyder man under den europeiska centralbankens (ECB) inflationsmål, vilket är lägre än den svenska riksbankens. Om Sverige går med måste därför löneökningstakten pressas ner.

Svårare rätta till lönerelationer
Löneökningarna i ett enskilt land i en valutaunion kan inte avvika från övriga länders. Det kanske inte gör så mycket om löneökningstakten blir lägre om det visar sig att också priserna ökar långsammare. Men med en lägre lönenorm blir det också svårare att rätta till lönerelationer mellan olika grupper i ett land. Skulle till exempel Vårdförbundet ha kunnat få igenom de senaste årens gynnsamma löneutveckling om vi hade lytt under ECB?

Se där ? en fråga för nästa avsnitt av EMU-skolan.

Och hur ska det gå med jobben och välfärden? Om ett enskilt euroland eller någon av landets tunga branscher drabbas av kris har man inga möjligheter att parera detta med hjälp avvalutajusteringar. Så länge Sverige har en flytande krona kan ekonomiska störningar pareras delvis genom att kronans värde sjunker.

Vad vinner vi på att ge upp den möjligheten? Eller stämmer det att man är mer sårbar om man står utanför?

Fredstanken
För eurons förespråkare är den gemensamma valutan en naturlig följd av EU-medlemskapet och därmed ytterligare ett uttryck för den europeiska fredstanken.

Genom att knyta samman ländernas valutor och likrikta den ekonomiska politiken ska den gemensamma marknaden fungera smidigare, umgänget mellan folken bli naturligare och viljan att strida med varandra mindre.

Det är tjusigt tänkt och det är möjligt att det fungerar. Fredsargumentet har dock aldrig varit särskilt levande i den svenska EU- och EMU-debatten, kanske för att vi varit förskonade från världskrigen.

Det finns de som både gillar EU och fred, men som ändå ogillar EMU. Vilken nytta för freden gjorde egentligen dinaren, den gemensamma valutan i Jugoslavien, kan man fråga sig.

Men det finns också de som ogillar tanken på att fortsätta utveckla EMU mot ett »Europas förenade stater«, men som ändå vill ha en gemensam valuta. Dit hör exempelvis vår statsminister.

Och så finns det de som säger att vi inte har något val. Redan i Maastrichtavtalet 1991 slogs det nämligen fast att den som är med i EU också ska vara med i emu. Storbritannien och Danmark begärde och fick undantag, medan Sverige som då inte var med i EU inte har någon formell rätt att stå utanför. I praktiken är det dock omöjligt att tvinga med Sverige. Om folket röstar nej så blir det nej.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida