Rubrik saknas.

Personalen på det svårt krigshärjade distriktssjukhuset i Liberia var stolta.

En ny och viktig funktion skulle introduceras i vårt laboratoriums annars så begränsade kapacitet. Vi hade länge arbetat med att möjliggöra blodtransfusioner och väntade nu ivrigt på vår första patient. Ganska snart dök behovet upp och vi hade turen att snabbt få tag i en blodgivare. Den inhemska laboratorieassistenten förklarade för givaren att han först måste lämna ett blodprov som skulle testas för en rad sjukdomar, och mannen nickade medgivande. Jag hörde plötsligt hur laboratorieassistenten avslutningsvis förklarade »… och sedan testar vi blodet för den där sjukdomen som går på stan«. Jag bad honom förklara för donatorn mer specifikt vad han menade. Han tittade oförstående på mig. »Alla vet ju vad man pratar om när man säger så.« Jaha, tänkte jag och vände mig till mannen som skulle testas: »Vilken sjukdom är det han menar?« Han såg väldigt tveksam ut men svarade till slut osäkert: »Den som man får en spruta mot…«

Vad handlade nu detta om? Jo, mannens blod skulle screenas för hiv och »sjukdomen som går på stan« trodde han var polio eftersom det just då pågick en nationell vaccinationskampanj mot denna sjukdom. Hiv hade han visserligen hört talas om men »det drabbar ju inte gifta män…« Det visade sig senare att han var hivsmittad. I milda men konkreta ordalag fick han förklarat för sig vad detta innebar. Dessvärre kunde vi inte erbjuda någonting annat än information för att förhindra smittspridning.

Denna okunskap om hiv/aids är inte unik, inte heller den obefintliga tillgången till vård och behandling. Mannens historia är endast en bland 40 miljoner andra hivsmittades öden runtom i världen. 25 miljoner av dessa lever i Afrika söder om Sahara, och majoriteten av dem kommer att bära med sig sitt öde i graven, i en allt för tidig död. Det smärtar mig att vi lever i en så cynisk värld, där vi i en av de största epidemierna som drabbat mänskligheten, inte kan dela på ansvaret. Men nu finns inte tid att moralisera. Det handlar mycket om att överskrida gränser och bryta tabun.

Vi måste inse att hiv/aids inte handlar om vi eller dem, vi är alla delaktiga och kommer på något sätt att påverkas av epidemins konsekvenser. Just därför måste alla bidra till en förändring. Om inte annat så i vår attityd!

 

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida