Rubrik saknas.
»Det sitter i generna«, svarade en sjuksköterska när jag frågade varför hon liksom sin mamma hade tagit uppdraget som förtroendevald i Vårdförbundet (Vårdfacket 3/05).
Och när jag sedan nyligen fick frågan om varför jag arbetar på Vårdfacket, började jag fundera över det här med arv och miljö. Kanske är generna också en orsak till att jag finns på Vårdfacket!
För det är så här: Min mor var provinsialläkare i den lappländska glesbygden, på den tiden då provinsialläkaren gjorde hembesök i byarna på kvällar och nätter. Jag vet inte hur många gånger per vecka hon satte sig vid ratten och körde långa sträckor till en sjuk patient.
Men när jag fyllde 18 år och fick körkort skedde en förändring. Visserligen var antalet sjukresor lika många, men nu var det ofta jag som satt vid ratten. Som 18-åring med nytaget kort gjorde man ju nästan vad som helst för att få utnyttja sina nyförvärvade kunskaper. Så när hon efter påringning från en patient vid pass klockan 22 gjorde sig klar för att åka i väg brukade hon titta om det lyste i springan mellan dörren och tröskeln till mitt rum, för att se om jag var vaken. Och det var jag för det mesta – inte heller på 60-talet gick 18-åringar och la sig speciellt tidigt.
Sedan bar det i väg på ofta mörka vintervägar. Väl framme försvann hon in i kammaren till patienten medan jag satte mig med övriga familjemedlemmar över en kopp kaffe i köket – kaffepannan stod förstås och väntade på oss. Och eftersom jag kom med doktorn berättade man öppet och utan minsta sekretesstanke om vilken sjukdom eller vilket problem patienten hade.
Jag har ingen aning om hur många gånger jag som chaufför har suttit hemma i folks kök. Inte heller vet jag hur många gånger jag har lyssnat på utläggningar om olika sjukdomar när jag har svarat i min mors telefon som alltid var kopplad hem när hon lämnade sin mottagning.
Så kanske var det på något sätt förutbestämt att jag skulle hamna på en tidning med anknytning till sjukvården.
Och eftersom min far var jurist är det förmodligen inte heller så konstigt att jag bevakar de juridiska arbetsrättsfrågorna på tidningen.
Å andra sidan, jag kan påminna mig ett antal val som jag har gjort, även sådana som stridit mot mina föräldrars uppfattning. Så, arv och miljö, blir man klok på det?