Rysk livsstil fyller vårdsängar

Den ryska sjukvården är uppbyggd för att ta hand om redan uppkomna sjukdomar. Förebyggande hälsovård förekommer knappast. I alla fall är det inte sjuksköterskans uppgift.

8 januari 2001

Precis utanför stationsbyggnaden vid S:t Petersburgs internationella flygplats står en jättelik reklamtavla. Den amerikanska cowboyen rider i solnedgången och svingar sin lasso efter den bortflyende mustangen. Det är »Marlboro land«, och den anspråkslösa texten under bilden – »Hälsoministeriet varnar: rökning kan skada er hälsa« – förtar inte budskapet: rökning gör dig lyckligare.

Åtskilliga timmar senare och många mil inåt landet träffar jag Nina Filatova. Hon är chefsjuksköterska på centralsjukhuset i Sjimsk, en liten ort med 4 500 invånare vid sjön Ilmen i Novgorods län mitt emellan S:t Petersburg och Moskva.

– Ja, de där varningstexterna har funnits i tio-tjugo år, för de fanns medan min man levde. Han dog i lungcancer.

Nina Filatova är en allvarsam kvinna på väg mot de 60. Hon har varit sjuksköterska i 33 år. Yrkesvalet funderade hon inte särskilt mycket över, det var bara självklart att hon skulle bli sjuksköterska när hon var liten.

Centralsjukhuset i Sjimsk skiljer sig inte mycket från andra sjukhus i regionen. Av 120 anställda är 40 sjuksköterskor och 25 läkare.

– De som arbetar på sjukhuset är kunniga och vi arbetar bra ihop. Men vi saknar också mycket: instrument och annan materiel. Det är bara att erkänna; det är svårt att göra ett gott arbete när man har för dåligt med utrustning, säger Nina Filatova.

Även om sammanhållningen i stort sett är god finns det punkter där Nina Filatova är missnöjd. Det gäller framför allt ledningen. Nina Filatova tycker att biträdande överläkaren gynnar sin egen specialitet, barnsjukvården.

Att Sjimsk ligger vid en stor huvudväg avspeglar sig i patientstatistiken. Många skadeoffer förs in till sjukhuset från olyckor på vägen. Bland sjukdomarna ökar tuberkulosen dramatiskt.

– Fast det handlar nog inte bara om att antalet tuberkulosfall i sig ökar, utan också om att man undersöker fler personer. Antalet upptäckta fall ökar, säger Nina Filatova.

Fler döda än födda
Hur ser folkhälsoläget ut? Nina Filatova ser bekymrad ut: antalet döda är betydligt större än antalet födda. Och det största hotet mot människors hälsa är cancersjukdomarna och de alkoholrelaterade skadorna. När det gäller cancern talar Nina Filatova av egen erfarenhet: hennes man rökte ju ihjäl sig.
Vad kan sjuksköterskan göra för att förbättra folkhälsan? Nina Filatova har inte funderat så mycket på frågan. Men, sammanfattar hon efter en stunds funderande, hon kan ju prata med folk, berätta om faran med rökning och med att dricka för mycket.

Men oftast talar hon för döva öron.

Det är sen kväll och mörkret har fallit utanför fönstren när hissen tar mig upp till översta våningen på regionsjukhuset i Novgorod. I den stora salen på intensivvårdsavdelningen verkar de sex bäddarna stå lite planlöst längs väggarna. I natt arbetar Olga Federova. Hon är ung och relativt ny som sjuksköterska. Hon är lite blyg men tinar upp när jag frågar hur hon trivs med sitt arbete.

– Det är intressant och intensivt. Vi har ju så många olika sjukdomar här, och jag lär mig mer hela tiden.

Linne saknas
Intensivvårdsavdelningens utrustning ser i svenska ögon en smula ålderdomlig ut. Men Olga Federova är nöjd, det de har räcker bra till för arbetsuppgifterna. Det finns dock ett stort problem: Att få linnet att räcka till! Linne – både sänglinne och skyddskläder – visar sig också vara en viktig vara i det mer eller mindre informella biståndsarbete som pågår mellan olika nordiska länder och regionsjukhuset i Novgorod.

Olga Federova trivs med sitt arbete men inte med sina arbetstider. Hon växlar mellan dagskift och nattskift, båda är tolv timmar långa. När hon har arbetat dag måste hon dessutom vara i jour natten efter.

– Jag jobbar säkert 50-60 timmar över normen varje månad, berättar hon.

»Normen« är ett viktigt begrepp inom sjukvården. En »norm« är 6,5 timmar om dagen sex dagar i veckan, det vill säga en veckoarbetstid på 39 timmar. Men de flesta sjuksköterskorna arbetar en och en halv »norm«. Slitet betalar sig för Olga Federova med en lön på omkring 800 rubel i månaden. Det motsvarar ungefär 280 svenska kronor!

Olga Federova hade egentligen helst arbetat inom ambulanssjukvården. Men det fanns inget sådant jobb ledigt.

– Fast nu är jag nöjd med att arbeta här på iva, och förresten tänker jag sluta snart. Jag ska plugga vidare och bli läkare.

Jobbar hela dygnet
En ambulans är ledig. Den får tjänstgöra som »taxi« och tar oss till Sjukhus No 2 i en annan del av Novgorod.

Sjukhuset hette tidigare Planeta – det var helt enkelt tv-fabriken med samma namn som drev sjukhuset. Nu är det kommunalt och har därför bytt namn. Sjukhus No 2 är ett rehabiliteringssjukhus.

Innanför entrédörren till avdelning 1 väntar de båda sjuksköterskorna Ljubov Karpova och Tatjana Lasjkova. De är lite ivriga inför besöket och visar oss raskt till ett av vårdrummen.

– Kom, här finns en patient som pratar svenska, säger de när vi stiger in genom dörren till avdelning 1.

Svenskan visar sig vara en mycket, mycket knackig engelska, uppsnappad under ett långt liv som sjöman. Men vi får oss i alla fall en titt på det ombonade lilla enkelrum där den här lungpatienten vistas medan man försöker komma tillrätta med hans sjukdom.

Arbetsdygn utan vila
Ljubov Karpova och Tatjana Lasjkova har den här natten ansvaret för sin egen avdelning och grannavdelningen, sammanlagt 60 patienter. Dagtid har avdelningen fem sjuksköterskor och två biträden. En läkare är knuten till avdelningen sex timmar om dagen.

Arbetsschemat är lika hårt som på de andra sjukhusen, om inte hårdare. De här båda sjuksköterskorna arbetar ett dygn (24 timmar) och är sedan lediga två dygn. Under sitt arbetsdygn kan de sällan vila, möjligen några minuter uppkrupna i den spartanska soffa de har i sitt personalrum.

Till det kommer förstås de obligatoriska extrapassen.

– Det är ingen av oss som klarar av att jobba så här efter 50 år. Då får man söka sig en dagtjänst, säger Ljubov Karpova.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida