Så långt räcker sjuksköterskelönen på bostadsmarknaden: ”En trea har blivit en etta”

För 25 år sedan kunde en sjuksköterska köpa en trea i Stockholm stad. I dag räcker lönen till en etta. En ny rapport från tankesmedjan Arena idé visar hur bostadspriserna skjutit i höjden – medan sjuksköterskelönerna halkat efter.

Om sjuksköterskelönerna hade ökat i samma takt som bostadsrätternas priser sedan 1996, hade en genomsnittlig sjuksköterskelön legat på 151 000 kronor i månaden i dag.

Det kommer statistikern Vilgot Österlund på tankesmedjan Arena Idé fram till i sin rapport Sjuksköterskeindex – Hur långt räcker lönen på bostadsmarknaden? Rapporten är gjord av Arenagruppens bostadspolitiska tankesmedja Bostad 2030, och publicerades under torsdagen.

– Man kan prata hur mycket man vill om en reallöneutveckling, men när bostäderna ökar så här mycket är det en realbostadsminskning, säger Vilgot Österlund.

Från 65 till 34 kvadrat i Stockholm

För 25 år sedan hade en ensamboende sjuksköterska möjlighet att ta lån för att köpa över 85 procent av de sålda bostäderna i Sverige. 2024 hade den siffran sjunkit till 57 procent.

Hur långt lönen räcker på bostadsmarknaden skiljer sig över landet. I Västernorrland räckte sjuksköterskelönen till 90 procent av de sålda bostäderna år 2024. I Stockholm räckte den till 35 procent av bostäderna.

Skillnaden syns tydligast på antal kvadratmeter som en sjuksköterska har råd med i Stockholm stad. År 2000 kunde en sjuksköterska köpa en trea på 65 kvadratmeter för sin lön. År 2024 räckte lönen till knappt 34 kvadratmeter.

– En trea har blivit en etta. Det är slående, säger Vilgot Österlund.

Det här leder till att sjuksköterskor och andra i samhällsviktiga yrken i storstäder sällan har råd att bo nära sina centrala jobb, om de inte vill bo trångt.

– Det är ju katastrof egentligen. Det måste vi som samhälle göra något åt. Det är därför mitt radikala förslag om kvadratmeterpristak blir aktuellt. Så länge vi har den här helt fria prissättningen på det ägda boendet, så kommer priserna i innerstan bli väldigt höga. Det kommer vara väldigt svårt för vanliga yrkesgrupper att bo där, säger Vilgot Österlund.

Ribeiro: ”I slutändan handlar det om folkhälsan”

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro säger att arbetsgivarna kan göra mycket för att personalens livspussel ska gå ihop oavsett var de bor. Som att se till att personalen kan sluta när de ska och att schemat ger minst 11 timmars dygnsvila. Men hon ser också att ansvaret för bostadssituationen ligger på politikerna.

– Något är fel när en med en tre-, ibland femårig utbildning, inte ens har råd att bo en timme från jobbet. Det kommer bli svårare att kompetensförsörja sjukhusen om det fortsätter så här, att en trea blir en etta. Den patient som får ligga på supersjukhuset i stan är väldigt sjuk och har stort behov av kompentens. I slutändan handlar det om folkhälsan, säger Sineva Ribeiro.

Rapporten föreslår flera lösningar för att få bukt med segregationen på bostadsmarknaden. Bland annat att underlätta inträdet på bostadsmarknaden genom ett subventionerat bosparande, behovsprövade statliga kontantinsatslån och en fast nivå på amorterings- och ränteutgifter.

Rapporten föreslår också en prishämmande bostadspolitik genom sänkt reavinstskatt och en ny fastighetsskatt som ökar i kronor med bostadens värde, bruksvärdespriser för nybyggda bostäder med statliga lång, samt kvadratmeterpristak för bostadsrätter.