Sahlgrenska förbereder sig för krislägesavtal

Krislägesavtalet kommer inte aktiveras på Sahlgrenska i nuläget — trots att sjukhusets ledning bett om det. Det beskedet gav Västra Götalandsregionen idag. Och bland sjukhusets personal finns en osäkerhet inför avtalet.
Igår torsdag rapporterade Göteborgs-Posten att Sahlgrenska Universitetssjukhuset har bett Region Västra Götaland att ställa frågan till SKR, Sveriges kommuner och regioner, om att aktivera det särskilda krislägesavtalet.
På regionens presskonferens på fredagen meddelades att det inte är aktuellt just nu eftersom man anser att det fortfarande går att bemanna verksamheten och att alla möjligheter till detta ännu inte är uttömda. Men förberedelser pågår för en eventuell situation när det kan behövas.
– Vi ser att vi har mer att göra i regionen innan det är läge att aktivera krislägesavtalet, sa Marina Olsson, hr-chef i Västra Götalandsregionen, på presskonferensen.
Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Osäkerhet bland personalen
Vårdförbundet i regionen är inte odelat positiva till krislägesavtalet, sett till hur det har fungerat i Stockholm.
– Generellt har vi ju sett att det har blivit väldigt slitsamt för de som tas ut i krislägesavtalet. De får ibland jobba upp till 60-70 timmar i veckan. Det är inget vi egentligen vill ha, men samtidigt – ska man jobba så ska man ju ändå få betalt för det, säger Anne Karin Höglund, avdelningsordförande för Vårdförbundet Västra Götaland.
Även på sjukhuset finns många frågor bland de anställda kring avtalet.

– Många är osäkra på vad det innebär. Vi hade ett medlemsmöte häromdagen och fick gå igenom massor med frågor och svar, berättar Matilda Eriksson, Vårdförbundets huvudskyddsombud på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs också: Nu aktiveras krislägesavtalet i vården i Stockholm
”Positivt med ett erkännande”
På sjukhusets iva-avdelning är trycket fortsatt högt och det finns svårigheter med bemanningen. Av de ordinarie platserna är hälften belagda med covid-patienter. Förutom att bygga ut antalet intensivvårdsplatser har man tagit in annan personal med iva-erfarenhet och andra grupper – specialistsjuksköterskestudenter, operationspersonal och allmänsjuksköterskor ? för att täcka bemanningen och ändrat mycket i scheman.
Det tuffa läget gör att det finns en förståelse för att sjukhusledningen vill aktivera krislägesavtalet, säger Matilda Eriksson.
– Vi ser ju att arbetsgivaren verkligen sliter för att klara iva-bemanningen på olika sätt. Och det positiva är ju också att det är ett erkännande om att läget är svårt att klara av.
Vad ser ni för för- och nackdelar med att aktivera avtalet?
– Så som vi förstår det innebär det en skyldighet att arbeta mer än vad man är skyldig att göra idag, och även utföra arbetsuppgifter man inte är van vid. Och förstås sämre möjligheter till återhämtning mellan passen. Det i sig ger också ytterligare oro, särskilt för de medlemmar som har yngre barn. Det bygger verkligen på att man har en partner eller andra familjemedlemmar under 70 som kan stötta upp på olika sätt, säger Matilda Eriksson och fortsätter:
– Men enligt förbundets beräkningar innebär det också bättre betalning för det arbete man utför. Huruvida det är mödan värt lär väl visa sig efteråt. Det kan också finnas en viss moralisk poäng med aktiveringen. Många sliter, arbetar hårt men känner inte att de kan ge den vård de vill kunna ge.
Vad är den stora arbetsmiljöfrågan för er just nu?
– Min uppfattning är att man är mer orolig över att man utför arbete utanför sin kompetens, snarare än arbetsmängden. Saker man inte är van vid kräver högre koncentration och ger en psykiskt högre belastning. Den stressen tror jag skulle behöva uppmärksammas mer. Sen kämpar vi jättehårt för att ge bästa möjliga vård och för att människor ska våga söka vård. Man ska inte tro att det är värre att komma in på sjukhus än att inte göra det.
Läs också: ”När det gäller våra löner är det tydligen inte krisläge”
Krislägesavtalet
- Krislägesavtalet mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Vårdförbundet tecknades i slutet av mars i år.
- Avtalet ger en större flexibilitet för arbetsgivaren att använda personalen, som i gengäld får mycket bättre betalt.
- Bland annat kan arbetstiden kan utökas till 48 timmar i veckan, där den anställda får 220 procent av lönen per timme.