Samarbeta i team är en konst
Att få team med olika yrkeskategorier att fungera handlar i grunden om människosyn och värderingar, anser vårdföreståndaren och teamuppbyggaren Charlotte Terner.
Man måste komma bort från underordning och inympa respekt för varandras och sina egna kunskaper när man arbetar i team, säger sjuksköterskan och vårdföreståndaren Charlotte Terner vid Bensårscentrum på Kärnsjukhuset i Skövde.
Centrumet öppnade sommaren 1999 och kom till för att det saknades en samlad vårdkedja för patienter med svårläkta ben- och fotsår.
Avdelningen har 14 vårdplatser och vårdar patienter som tidigare tillhörde, eller slussades emellan, infektionskliniken, hudavdelningen och kärlkirurgen.
– Organisationen har minskat antalet inläggningar av patienter med venösa bensår drastiskt. Vi har kunnat dra ner hudvårdsplatserna från sex till fyra eftersom patienterna nu tas om hand av bensårsteamet på hudmottagningen, säger Charlotte Terner.
Men det är en konst att samarbeta över yrkesgränser. Ytterst tror hon att det handlar om värdering och människosyn och hon återkommer ofta till att allas kunskaper behövs lika mycket.
– Ofta värderas den medicinska kunskapen högst. Så ser inte jag det. En kärloperation är ogjord om inte såret läggs om efteråt. Om teamen ska fungera i praktiken är det nödvändigt att ha den synen, säger Charlotte Terner.
Men synsättet innebär att vissa yrkeskategorier måste lämna ifrån sig inflytande till andra. Troligtvis blir det mest kännbart för läkarna.
Har man ett riktigt bra teamarbete menar Charlotte Terner att ingen ska behöva känna att den förlorar prestige och inflytande.
– I stället upptäcker man »bitar« som tidigare saknades. Det kan vara att undersköterskan vet hur patienten rör sig och fotspecialisten har upptäckt hur mycket – eller lite – patienten använder de specialgjorda ortopediska skorna. I ett team, med en bra dialog, använder man allas kunskap när man fattar beslut.
Bensårscentrum har satsat mycket på att utbilda personalen. Med kunskap blir det lättare att hävda sin kompetens.
För att motverka att personalen faller in i gamla mönster, och till exempel bara pratar med närmast »över- eller underordnad«, försöker hon synliggöra det nya synsättet när tillfälle ges.
– Om läkaren vänder sig till sjuksköterskan på ronden och frågar något om sårets status kan jag säga: Fråga undersköterskan Monica, det var hon som gjorde omläggningen. På samma sätt uppmuntrar jag undersköterskorna att rådgöra med och informera läkarna om patienterna.
Erfaren personal är avgörande och Charlotte Terner tror att det var just det som gjorde att kärlteamet var det team som först fungerade riktigt bra.
– Till kärlteamet kom bland annat en sjuksköterska och en kärlkirurg som hade jobbat ihop i nästan tjugo år. Det fanns stabilitet från början. Inte minst genom att läkaren hade förtroende för sjuksköterskans kunskaper.
En annan avgörande del är att ledningen är positiv. De som är överst i hierarkin måste stå bakom teamtanken.
Charlotte Terner vill gärna understryka att det har tagit lång tid, några år, att få teamen att fungera bra. Nu är det viktigt att inte slå sig till ro.
– Man måste hela tiden torgföra arbetssättet och försöka bibehålla känslan av att ingen förlorar på att hierarkierna rivs utan att alla vinner på det, säger Charlotte Terner.
5 team hör till Bensårscentrum.
Deras inriktning är:
hudsjukvård
kärlkirurgi
infektionssjukvård
mobilt trycksårsteam
bensårsteam (på hudmottagningen);
I teamen ingår:
sjuksköterskor
specialistläkare
undersköterskor
läkarsekreterare
fotvårdsspecialist
biomedicinsk analytiker (sistnämnda enbart i kärlkirurgiteamet).