Samtal pågår om »vanlig« semester för skolsköterskor
Uppehållsanställning är en förlegad anställningsform. Den ger inte den flexibilitet som både verksamheten och individen behöver, menar Margareta Öhberg, ombudsman på Vårdförbundet.
Frågan om skolsköterskornas anställning har diskuterats under många år. Inte minst när det inte längre blev självklart att man skulle få vara ledig under påsk- och sportlov.
– I avtalet stod bara att man hade ledigt under sommar- och julloven. Dåvarande Facklärarförbundet gick i slutet av 70-talet till Arbetsdomstolen för att få stöd för ledighet även under påsk- och sportloven. Arbetsdomstolen gick dock emot och sa att det inte fanns något fog för de ledigheterna. Egentligen var det då man för första gången på allvar började fundera över någon annan typ av anställning, berättar Margareta Öhberg.
På den tiden hade alla skolsköterskor uppehållsanställning. Det innebar att de bara kunde vara lediga när skolbarnen hade lov. För att få lön under de långa ledigheterna på sommaren och kring jul drogs en viss procent från lönen övriga månader. De fick alltså ut 90-93 procent av den fastställda månadslönen.
Semesteranställning vanligare i dag
Många har uppehållsanställning ännu i dag, men det har blivit allt vanligare med semesteranställning. Man har då som de flesta andra löntagare ett visst antal semesterveckor per år. Semestern behöver man inte ta ut just under skolloven utan när det passar under året.
Och varje månad får man ut 100 procent av lönen.
Semesteranställningen kan sedan kombineras till exempel med flextid som skolsköterskan Anneli Bengtsson i Karlshamn berättar i artikeln på förra uppslaget.
Det finns en rad orsaker till att man avskaffar uppehållsanställningarna och inför semesteranställning. Skolhälsovården har förändrats. Från att tidigare ha varit medicinskt inriktad är skolsköterskan i dag en del av skolans elevvårdsarbete och arbetar intimt samman med andra yrkesgrupper.
Det har bland annat inneburit att hon deltar i skolans planering, till exempel på sommaren inför höstterminsstarten. Skillnaden i ledighet mellan uppehållsanställning och semesteranställning har också minskat genom att många med semesteranställning på grund av högre ålder fått allt längre semester. Dessutom är sommarlovet för eleverna kortare än förr.
Det finns olika sätt att påverka arbetstidens förläggning, till exempel individuella scheman, flextid och tvättstugescheman.
Både för- och nackdelar
– Vi och arbetsgivaren är eniga i det centrala avtalet om behovet av en lösning som ger större flexibilitet för både individen och verksamheten. Om vi sedan kommer överens om en skrivning är ännu osäkert, inte minst eftersom det ska fungera överallt, både i den stora regionen Västra Götaland och i landets minsta kommun Bjurholm, säger Margareta Öhberg.
Hon ser både för- och nackdelar med de modeller som finns i dag. Bland fördelarna finns att man arbetar när verksamheten kräver det, större flexibilitet för både individ och verksamhet, mindre övertid och att skolsköterskorna genom att delta i planering blir mer delaktiga i skolans arbete.
En nackdel är, säger hon, att det kan bli långa arbetspass under koncentrerade perioder.
Utvärdering
Margareta Öhberg tycker det är bra att försök genomförs, men poängterar att skolsköterskorna måste vara klara över vad de eventuellt skriver bort och att de efter en tid gör en utvärdering.
– I grunden tycker Vårdförbundet att det är bra med semesteranställning. Uppehållsanställning är ett förlegat sätt att anställa, säger Margareta Öhberg.
Du som vill läsa mer om olika modeller och om Vårdförbundets syn på arbetstiden kan beställa skriften Dygnets alla timmar – den policy som förbundet antog i slutet av 90-talet.