Schizofreni en systemsjukdom?
Schizofreni kan vara en systemsjukdom som även påverkar andra organ än hjärnan.
? Men hjärnan är så känslig att det är den som drabbas av de värsta symtomen, säger chefsöverläkare Lena Flyckt vid Jakobsbergs psykiatricentrum i Stockholm.
I en doktorsavhandling visar hon att schizofrena har förändringar i såväl hud- som muskelceller.
Det finns en del fynd sedan tidigare som stödjer hypotesen att schizofreni är en systemsjukdom. I slutet av 1970-talet konstaterade bland andra den amerikanska psykiatern Herbert Meltzer att det finns förändringar i skelettmuskelfibrer hos personer med schizofreni.
Den forskargrupp som Lena Flyckt ingår i, tillsammans med bland andra Fritz-Axel Wiesel, Lars Bjerkenstedt och Lars Hagenfeldt, fann redan 1986 tecken på en isolerad störning av upptaget av tyrosin i fibroblaster (hudceller) hos schizofrena.
Samlat in hudceller
Lena Flyckt har verifierat fyndet på en större grupp bestående av 36 patienter. Jämfört med en kontrollgrupp på 10 friska personer uppvisade de schizofrena patienterna en signifikant sänkt maximal tyrosintransport över cellmembranen i fibroblasterna.
Hon har även samlat in hudceller från nära anhöriga men dessa har ännu inte analyserats.
Aminosyran tyrosin är en av de viktigaste byggstenarna vid bildandet av signalsubstansen dopamin. Störningar i hjärnans produktion av dopamin har inom den biologiska schizofreniforskningen länge ansetts spela en central roll för sjukdomen. Schizofreni har antagits vara förenat med ett ökat antal dopaminreceptorer i vissa områden i hjärnan.
Dopaminet blockeras
Senare års forskning har dock visat att obehandlade personer med schizofreni inte har fler dopaminreceptorer än psykiskt friska personer.
Däremot vet man att dopamin blockeras av neuroleptika, vilket till stor del anses förklara medicinernas antipsykotiska effekt.
Hälften av patienterna i Lena Flyckts studie var förstagångsinsjuknade, den andra hälften hade haft schizofreni en längre tid. Merparten stod på neuroleptika, men några av dem som hade insjuknat för första gången hade aldrig använt antipsykotiska läkemedel. Även de hade störd tyrosintransport.
? Avvikelserna är troligen genetiskt betingade eftersom störningen kan påvisas i fibroblaster som i laboratoriemiljö odlas fram till 8:e?16:e generationen från modercellen. Då kan olika miljöbetingelser knappast spela någon roll längre, säger Lena Flyckt.
Vid muskelbiopsier från schizofrena har hon också påvisat atrofier av olika muskelfibertyper. Även vid undersökning med macro-emg uppvisade de schizofrena patienterna avvikelser som tyder på en störning av muskelfibermembranets elektrofysiologiska egenskaper. Samma typ av emg-mönster brukar kunna iakttas vid perifera nervskador, vilket patienterna inte hade.
? Vi fann inte de här avvikelserna hos alla, men det var en signifikant skillnad jämfört med kontrollgruppen.
Vid så kallad global skattning (helhetsbedömning) bedömdes 78 procent av patienterna, mot endast 7 procent i kontrollgruppen, ha neurologiska avvikelser och en annorlunda psykomotorik.
Även vid så kallad fingertappingtest, där försökspersonen upprepade gånger och så fort som möjligt ska trycka på en knapp, hade de schizofrena ett annorlunda mönster. Anhöriga med en familjehistoria av psykossjukdom uppvisade samma motoriska skillnader som patienterna.
Fotnot: Avhandlingens titel är Schizophrenia as a systemic disorder ? studies of peripheral and central biological functions. Den kan beställas av Lena Flyckt på e-postadress lena.flyckt@kids.ki.se
LÄSTIPS
Flyckt L, Borg G, Borg K, Ansved T, Edman G, Bjerkenstedt, Wiesel F-A: Muscle biopsy, macro EMG and clinical characteristics in patients with schizophrenia.
Society of Biological Psychiatry 2000: 991?999.
Malcolm P, Jain G, Horrobin D F: Phosphlipid spectrum disorders.
Marius Press 1999.