»Sexuell hälsa är mer än samlagsfrekvens«

Barnmorskan och doktoranden Hanna Möllås försöker ta reda på vad sexuell hälsa är. Hon ser ett problem med att det inte finns någon enhetlig definition bland forskarna. Det gör det svårt att tolka och jämföra resultat.

Det finns många oklar­heter i forskning som rör sexualitet eftersom ingen har gjort någon begreppsanalys. Man använder orden »sexuell hälsa« och »sexualitet« utan att veta vad man menar med det, säger Hanna Möllås.

Som en första del i sin kommande doktorsavhandling har hon gjort en begreppsanalys av »sexuell hälsa« inom medicin, psykologi, teologi, socialvetenskapen och omvårdnadsforskningen.

I skrivande stund är analysen inte färdig, men Hanna Möllås har en klar bild av hur orden används i litteraturen.

– Det största problemet jag har hittat är att forskarna använder begreppen »sexualitet« och »sexuell hälsa« för att beskriva samma sak. Samma problem finns i alla de forskningsfält jag studerat, säger hon.

Inom den medicinska forskningen fokuseras det ofta på människans reproduktionsförmåga. Likaså inom omvårdnadsforskningen. Inom omvårdnadsforskningen finns även en stark fokusering på hur ofta och hur mycket man har sex, vilket kön man tänder på och/eller hur man mår i sexuella relationer.

Frekvenstänkandet, som forskare ofta hamnar i, är inget bra mått på sexuell hälsa, menar hon. Att man har sex ofta behöver inte betyda att sexlivet är sunt och hälsosamt. Men Hanna Möllås förstår att det blir fokus på de här frågeställningarna.

– Det är lättare att fråga hur mycket och hur ofta man har sex, än att till exempel fråga om individens relation till sig själv. Det är en brist eftersom sexualiteten är medfödd och börjar inom oss själva och inte är något som bara uppstår i en sexuell akt.

Inom psykologisk, antro­pologisk och social forskning finns det en starkare fokus på individen. Av tradition tittar man oftare på existentiella frågor. Den medicinska forskningen och omvårdnadsforskningen skulle må bra av att korsbefruktas av de mer humanistiska forskningsfältens synsätt tror hon.

Man ska också komma ihåg att forskningsobjekten, det vill säga människorna vars sexualitet och sexuella hälsa studeras, har sin egen uppfattning om vad begreppen står för.

– I många studier utgår man från att alla har samma sätt att tänka på vad sexualitet är. Men det är skillnad på hur en 16-årig tjej ser på begreppet jämfört med en 70-årig man.

Går det att sammanfatta vad sexuell hälsa är?

– Individen måste må bra och vara nöjd med sig själv och kunna leva utan förtryck. Men sedan måste det föras in en kollektiv tanke. Det handlar inte bara om vad »jag« mår bra av utan vad andra människor och samhället mår bra av, säger Hanna Möllås som i november 2008 kommer att skicka in artikeln till Nursing Science Quarterly.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida