Sineva Ribeiro: Använd krislägesavtalet!

I dag blev Region Jönköping den sjätte regionen att aktivera krislägesavtalet som gör det möjligt för arbetsgivarna att ta ut mer arbetstid i utbyte mot högre lön. Hittills är det bara i Uppsala man beslutat sig för att använda det.

Mer än 2 500 patienter får nu sjukhusvård för covid. 360 ligger på intensivvårdsavdelningar. Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, förstår inte varför arbetsgivarna dröjer med att börja använda det krislägesavtalet som nu aktiverats i sex regioner.

‒ Vi har ett krislägesavtal för att det ska användas i sådana här situationer. Nu hittar arbetsgivarna på en massa nödlösningar för att slippa det. Våra medlemmar har orimliga arbetstider med all övertid och extrapass, säger hon.

Ett krislägesavtal finns för att man i en kris inte ska hamna i en situation där det blir tillfälliga och kortsiktiga lösningar som kringgår de vanliga kollektivavtalen, påtalar Sineva Ribeiro och nämner som exempel att övertid schemaläggs i strid med kollektivavtalet.

‒ Krislägesavtalet handlar ju om att arbetsgivaren ges möjligheter att ta ut mycket mer arbetstid, men också om att medarbetarna får betalt för det. Vi har satt ett värde på vad det kostar att frångå kollektivavtalet och vi var överens om att det är så här man gör i ett krisläge som en pandemi är.

Det var dagen före julafton som SKR, Sveriges kommuner och regioner, godkände att krislägesavtalet aktiverades i tre regioner: Stockholm, Västra Götaland och Gävleborg. Mellan jul och nyår aktiverades krislägesavtalet även i Skåne och Uppsala. Det här är också de regioner där antalet inlagda i sjukvården och intensivvården har ökat mest de senaste veckorna.

I dag godkände SKR även samma begäran från Region Jönköping.

‒ Vi ser det tyvärr som en nödvändighet att aktivera krislägesavtalet för att klara bemanningen i det mycket ansträngda läget i hälso- och sjukvården med det stora antalet patienter som behöver vård för covid-19, säger regionråd Mia Frisk (KD) i ett pressmeddelande.

Skåne: 59 får intensivvård

I Skåne vårdas för närvarande 541 covid-patienter på vårdavdelningar och 59 får intensivvård.

‒ Vår bedömning när vi aktiverade krislägesavtalet för intensivvården var att vi ganska snart kunde nå vår maxkapacitet. Antalet patienter går lite upp och ner dag för dag, men vi är snarare ännu närmare nu, vi balanserar på gränsen, säger förhandlingschefen Jan Lundin.

Men varför har ni inte börjat använda krislägesavtalet än, nu när det är aktiverat?

‒ Om det är möjligt att undvika att använda det så vill vi göra det, men det är inte ekonomiska överväganden utan det handlar om arbetssituationen. Vi vet ju att det här kommer att pågå länge till och avtalet innebär väldigt tuffa arbetstider. Men om medarbetarna ändå jobbar mycket extra så finns det ingen anledning i att undvika det. Vi följer det här dag för dag nu, säger Jan Lundin.

På Vårdförbundet i Skåne hoppas man att arbetsgivaren hanterar krislägesavtalet förnuftigt och lägger upp en strategi så att medarbetarna orkar i längden.

‒ Ingen vet hur länge detta extrema läge kommer att vara och medlemmarna behövs även framöver – det är ingen lek att jobba enligt krislägesavtalet. Men i den här tuffa situationen är det bättre för medlemmarna att vara på krislägesavtal, så att de garanterat får skälig ersättning för den flexibilitet och långa arbetspass som arbetsgivaren nu kommer att kräva av dem, säger Malin Tillgren, ordförande för Vårdförbundet Skåne.

Västra Götaland: snabb ökning

I Västra Götaland är det också fortsatt mycket hög belastning med många covidpatienter, totalt 543 på vårdavdelningar. Inom intensivvården har antalet patienter ökat snabbt den senaste veckan och på regionens sjukhus vårdas nu 74 patienter med covid på iva.

Även i Västra Götaland har regionen avvaktat med att använda krislägesavtalet, trots att det aktiverades redan den 23 december, både för intensivvården och övriga covidvården.

‒ Vi ska ha ett möte med HR-direktören på Sahlgrenska för att vi vill veta hur de har tänkt och diskutera hur man ska gå tillväga för att använda krislägesavtalet, berättar Matilda Eriksson, huvudskyddsombud för Vårdförbundet.

Hon tycker att det inte är mer än rätt att de som redan nu arbetar många timmar får betalt för det, men säger att det är många frågor som behöver diskuteras.

‒ Vi anser att det inte är bra att gå fyra veckor i sträck på krislägesavtalet, det är tufft rent psykologiskt. Vi tycker också att man bör lägga lite mindre än de maximalt 48 timmar i veckan som arbetsgivaren har möjlighet att göra med krislägesavtalet, säger Matilda Eriksson.

Gävleborg: oerhört ansträngt

Region Gävleborg fick också krislägesavtalet aktiverat dagen innan julafton. Än så länge har man dock inte behövt använda sig av det och efter en topp precis innan jul har antalet patienter nu gått ned något. I dag finns 90 patienter på covidavdelningar och 11 får intensivvård på länets sjukhus. Men patienter har också skickats till andra regioner.

‒ Än så länge har vi klarat att bemanna med de befintliga avtal vi har, men det kan ändras fort. Vi är fortfarande i ett oerhört ansträngt läge och skulle det öka igen behöver vi krislägesavtalet, säger hälso- och sjukvårdsdirektören Johan Kaarme.

Tvekar ni att använda det?

‒ Avtalet är bra, men det innebär en jättepress på medarbetarna. Det är inte en pengafråga, alla andra lösningar vi har nu med att skicka patienter till andra regioner och bemanna är också kostsamma. Det handlar om att vi måste ha uthållighet hos en redan ansträngd personalgrupp, säger Johan Kaarme.

Stockholm: fruktansvärt trötta

I Stockholm aktiverades krislägesavtalet, liksom i Gävleborg och Västra Götaland, redan innan jul, för regionens intensivvårdsverksamheter. Vårdförbundets vice avdelningsordförande i Stockholm, Emma Jonsson, påpekar dock att även verksamheter utanför iva drabbats hårt av pandemin.

‒ I andra regioner har man aktiverat avtalet för hela covidvården eller till och med hela slutenvården. Det finns ett jättestort tryck på till exempel infektion, intermediärvård och geriatrik som man absolut inte ska glömma bort.

Stockholm är också den enda regionen som aktiverade avtalet i våras under inledningen av pandemin. Då omfattades 876 sjuksköterskor, varav några barnmorskor, som någon gång jobbade enligt avtalet. Den här vändan har ännu ingen personal i regionen anvisats att arbeta under avtalet.

‒ Man vill nog inte göra det i brådrasket, vi arbetade ju under det hela fem månader. Vi märker på våra medlemmar att de är så fruktansvärt trötta, säger Emma Jonsson.

Hon känner sig orolig för hur Vårdförbundets medlemmar ska orka.

‒ Vi påpekar i många diskussioner med olika arbetsgivare att nu när andra, eller tredje, vågen kommer kan man inte bara fortsätta som vanligt. Elektiv vård har skjutits upp och skjuts upp, men när pandemiläget förbättras kan man inte gå direkt på att börja arbeta bort vårdskulden. Våra medlemmar behöver återhämtning innan dess, säger Emma Jonsson.

Uppsala: oro kring avtalet

Även Region Uppsala aktiverade avtalet under helgerna, dagen innan nyårsafton. Där omfattas undersköterskor och sjuksköterskor inom intermediärvård och intensivvård på Akademiska sjukhuset.

Inte heller i Uppsala har avtalet tillämpats under jul- och nyårshelgen. Sofia Lindström, Vårdförbundets avdelningsordförande, berättar att flera medlemmar inledningsvis fick uppfattningen att det skulle börja gälla under nyårshelgen.

‒ Den oron hade man kunnat undvika. Det här är en hårt belastad grupp, säger hon.

På måndagseftermiddagen meddelade dock Akademiska sjukhuset att man har beslutat att börja använda krislägesavtal för vissa sjuksköterskor och undersköterskor inom intensivvård och intermediärvård, och att berörda medarbetare kommer att schemaläggas med 48 timmars arbetsvecka. Exakt vilka verksamheter och anställda som omfattas arbetar sjukhuset med att identifiera och chefer kommer att kontakta berörda de närmaste dagarna, skriver sjukhuset i ett pressmeddelande.

‒ Det är såklart supertråkigt att vi kommit till den här punkten att vi behöver använda krislägesavtalet. Vi har ju försökt hitta lösningar som innebär att medlemmarna inte behöver jobba så här mycket, men nu räcker det inte till. Avtalet är ju till för att vi och arbetsgivaren ska ha samma bild av vad arbetet är värt och det kanske talar för att vi borde aktiverat det tidigare. Samtidigt hör jag från medlemmar i andra regioner det inte är värt ersättningen, att återhämtningen är det viktigaste, säger Sofia Lindström.