Sjukfrånvaron är en arbetsmiljöfråga

Förtidspensioneringar och långtidssjukskrivningar kostar samhället 108 miljarder kronor — dubbelt så mycket som vi betalar till försvaret. Sedan 1997 har kostnaden för socialförsäkringssystemet ökat med omkring 500 miljoner i månaden.

Utredaren Jan Rydh fick i början av 2001 regeringens uppdrag att ta fram en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. I slutrapporten, som beräknas vara klar i januari, föreslås att arbetsplatser bättre ska anpassas till den enskilde arbetstagarens behov och förutsättningar. Jan Rydh anser att den ökade sjukfrånvaron i huvudsak är en arbetsmiljöfråga.

– Om sjukfrånvaron hade sina orsaker hos individen skulle den vara spridd över alla branscher.

Men den ökar framför allt bland kvinnor inom vård och omsorg.

Starkare företagshälsovård
Jan Rydh vill förstärka företagshälsovården och utöka dess befogenheter.

– Jag ser framför mig en företagshälsovård med en auktoritet motsvarande dagens revisorer. De ska säga ifrån när något är fel på en arbetsplats. Därför kommer jag att föreslå att det blir obligatoriskt för företag och myndigheter att ha en företagshälsovård knuten till sig.

Enligt ett av utredningens tidigare förslag ska företagshälsovården alltid yttra sig över det rehabiliteringsunderlag som arbetsgivarna ska bifoga sjukanmälan till försäkringskassan.

Jan Rydh vill också att företag och myndigheter med låg sjukfrånvaro betalar en lägre avgift till sjukförsäkringen.

– Alla arbetsgivare ska inte ha samma avgift oavsett hur de beter sig.

Han håller fast vid det tidigare kritiserade förslaget om att arbetsgivarens sjuklöneperiod förlängs från 14 till 60 dagar, men vill införa ett högkostnadsskydd för småföretagare. Jan Rydh föreslår också att kostnaden för sjukförsäkringssystemet lyfts ut ur statsbudgeten och i stället finansieras via en sorts sjukförsäkringsfond, ungefär som dagens AP-fonder.