Sjuksköterska och pilot – här är yrkena som borde ge lika lön

En barnmorska bör ha samma livslön som en civilingenjör. En specialistsjuksköterska som en revisor, en röntgensjuksköterska som en affärsjurist och en biomedicinsk analytiker som en universitetslärare. Det föreslår Jämställdhetsmyndigheten i en ny rapport med syfte att uppvärdera kvinnodominerade yrken. Skolsköterskor hamnar däremot i kläm.

Lika lön för lika arbete. Det ska Sverige uppnå enligt två internationella överenskommelser, FN:s globala utvecklingsmål och ILO-konventionen från 1962 (ILO är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor). Men fortfarande släpar livslönen efter inom kvinnodominerade yrken. En anledning är att mäns och kvinnors löner hittills jämförts inom varje yrkesgrupp, vilket kan bli skevt.

– Det är inte skillnaden mellan manliga och kvinnliga barnmorskors lön som är ett problem, utan barnmorskors livslön i förhållande till yrken med likvärdig utbildning, säger Åsa Mörner, legitimerad sjuksköterska och barnmorska samt universitetsadjunkt vid Örebro universitet och ledamot i Vårdförbundets förbundsstyrelse.

I en ny rapport föreslår Jämställdhetsmyndigheten ett annat sätt att beräkna vad likvärdigt arbete innebär, enligt en metod som utvecklats av expertnätverket Lönelotsarna. 428 av de yrken som förekommer i svenska myndigheters statistik över arbetsmarknaden har placerats i tretton grupper (A-M) med utgångspunkt i kriterier som kunskap och färdigheter, ansvar, ansträngning samt arbetsförhållanden, aspekter som anses relevanta i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Uppdelningen gör det möjligt att jämföra yrken där fler än 60 procent är kvinnor med övriga yrken i samma grupp.

Dubbel legitimation lönar sig

Medlemmarna i Vårdförbundet hamnar i den här jämförelsen på olika nivåer.

Barnmorska är det högst värderade av förbundets fyra yrkesgrupper (grupp C) tillsammans med bland annat civilingenjör och advokat.

– Det tycker jag är rätt. För att jobba som barnmorska krävs två yrkeslegitimationer, det ställs höga krav på att hålla sig uppdaterad om nya rön och metoder och stressfaktorn är enorm, säger Åsa Mörner.

Samtidigt menar hon att det är svårt att jämföra yrken på det sätt som Jämställdhetsmyndigheten föreslår.

– Man kan ju inte likställa en advokat med en civilingenjör rakt av heller, men jag tror att det är ett bra sätt att synliggöra hur kvinnodominerade yrken halkar efter i lönesättningen, säger Åsa Mörner.

Andra vårdyrken i grupp C är psykolog, psykoterapeut, ST-läkare och avdelnings- och verksamhetschef inom hälso- och sjukvården.

Specialistsjuksköterska hamnar i grupp D och likställs med bland annat finansanalytiker, revisor och socialsekreterare, det senare också ett kvinnodominerat yrke.

Röntgensjuksköterska och grundutbildad sjuksköterska placeras i grupp E där exempelvis pilot, polis, präst och affärs- och företagsjurist också återfinns. Här hamnar även skolsköterska, ett yrke som kräver specialistutbildning med inriktning mot barn och unga, distriktssköterska eller just skolsköterska.

Det upprör, men förvånar inte, Maria Ungmark Möller på Äppelvikens skola i Stockholm.

– I debatten verkar det ibland som att folk tror att vi väger och mäter och pillar lite när barnen har gjort sig illa. Vår uppgift är att identifiera det avvikande i en grupp med hög friskhetsfaktor, precis som barnmorskor. Det är en kunskap som man måste jobba hårt för att få, säger hon.

”Spelar på många planer”

Maria Ungmark Möller har arbetat som skolsköterska sedan mitten av 1990-talet och varvat det med tjänstgöring på barnakuten och onkologen. De senaste åren har hon även jobbat extra med covidvaccinering inom Region Stockholm, en arbetsuppgift hon är van vid. Den här förmiddagen har hon gett stelkrampssprutor till ett hundratal åttondeklassare.

– Man kan säga att en skolsköterska måste kunna spela på många bollplaner samtidigt. Det är inget jobb jag skulle ta som ny, man behöver erfarenhet. Jag har mött kollegor som sökt sig till en tjänst som skolsköterska för att trappa ner, men de orkar inte särskilt länge.

Kraven och arbetsförhållandena är särskilt utmanande, menar hon. En skolsköterska har ofta flera chefer: rektorn på den enskilda skolan och centrala elevhälsan inom förvaltningen. Varje skola har dessutom sina särskilda behov som skolsköterskan måste analysera och möta. Därtill gäller det att kunna navigera mellan en rad samhällsinstanser som socialtjänst och bup samt ha kontakt med vårdnadshavare, lärare och annan skolpersonal.

– Skolsköterskan är den enda som har naturlig tillgång till alla elever. Samtidigt är vi helt ensamma i vår profession, den enda konsulterande delen i en struktur där kärnverksamheten har ett helt annat fokus, nämligen pedagogik. Vi talar inte ens samma språk som våra kollegor, vilket varken är smidigt eller enkelt. Samverkansinsatserna ser väldigt olika ut, det är inte som på ett sjukhus där jag skickar en remiss till labb eller röntgen och så kommer det ett svar.

Administrationen stressar

Förutom planerade arbetsuppgifter som vaccination, hälsosamtal, enkäter och kontroller måste skolsköterskan vara beredd att ha mottagning vid exempelvis olycksfall.

– Vi styr inte, utan blir styrda. Det är ett extremt ansvar att få in alla delar i ett arbetshjul och snabbt som tusan komma på hur eleverna ska få det de har rätt till när arbetsförhållandena plötsligt ändras, som under pandemin.

Det största stressmomentet är enligt Maria Ungmark Möller administrationen som hela tiden ökar, särskilt när journal- och datasystem ska förnyas och synkas.

– När en elev som flyttat runt mycket kommer med sjutton lösblad måste man vara en duktig detektiv. Vi ägnar mycket tid åt att jaga lappar, särskilt i samband med covidvaccineringen.

Även om Maria Ungmark Möller själv är nöjd med sin lön, tycker hon definitivt att skolsköterska ska jämställas med specialistsjuksköterska i Jämställdhetsmyndighetens rapport.

– De flesta har ju flera specialistutbildningar och har dessutom gått kurser i motiverande samtal och liknande. Det krävs erfarenhet för att ro det här jobbet i land.

Biomedicinsk analytiker hamnar i kategori F, samma som bibliotekarie, brandman, journalist och – universitets och högskolelärare.

”Måste finnas morot”

Universitetsläraren Åsa Mörner kan därmed anses ha tagit ett steg nedåt i karriären genom att utbilda nya barnmorskor istället för att jobba kliniskt.

– Högskole- och universitetslärare är en bred titel i sammanhanget. Det måste kopplas till vad man har i botten. Oftast krävs ju ytterligare studier, i många fall att man disputerar. Jag tycker att det ska löna sig att bidra till en professions utveckling och till vården i sig, för det är ju det man gör när man utbildar och forskar. Där måste det finnas en morot, man kan inte utgå ifrån att folk bara tycker att det är kul och inte kräver någon lön för mödan.

Vad tjänar du bäst som – barnmorska eller universitetslärare?

– Jag kan säga att man inte gör någon lönekarriär när man går från det ena till det andra. Grundprofessionen värderas felaktigt, så länge man inte gör en lång akademisk karriär och blir professor eller liknande.

Professor hamnar faktiskt i samma kategori som barnmorska (grupp C). Kan det bidra till svårigheterna att rekrytera lärare till vårdutbildningarna?

– Som sagt – vissa yrken är svåra att jämföra så här. Om du är barnmorska och blir professor inom det området så har du bidragit till att utveckla yrket barnmorska och då ska det finnas en rimlig löneutveckling. I grunden handlar det om att vi måste få till bättre villkor både för de yrkesverksamma i Vårdförbundets fyra yrken och för de som vill gå vidare till en akademisk karriär. Annars blir det en ond cirkel där det saknas såväl erfarna handledare på arbetsplatserna som lärare på universitet och högskolor.

Går det att använda den här rapporten som underlag i de kommande avtalsförhandlingarna?

– Ja, det tror jag, i någon form. Det här är ett erkännande av det vi inom Vårdförbundet sagt i många år.