Sjuksköterskan Nicklas: ”Jobbstressen ledde till min hjärtinfarkt”
Läkarna fick såga upp bröstkorgen och byta ut sex kärl. Sjuksköterskan Nicklas Krona kunde inte förstå varför han drabbats av en svår hjärtinfarkt. Han som aldrig rökt, knappt druckit alkohol och alltid tränat. I dag är han övertygad om att det berodde på åratal av hård press på jobbet.
Nicklas Krona tittade oroligt på sjuksköterskan som dragit ut dränageslangen som gick in till lungsäcken. Sedan kände han en varm våg över magen innan allt blev suddigt och han tappade medvetandet. Blodtrycket försvann och hjärtat stannade. Personal kom rusande med hjärtstartare och infusioner för att få upp blodtrycket. Efter fyra elstötar rullades han snabbt in på operationssalen igen. Där han hade opererats första gången dagen innan. Han kopplades till hjärt-lungmaskinen, som syresatte hans blod i nio timmar, när kirurgen fäste vener från benen som nya kärl på hjärtat.
Det är svårt att förstå hur illa däran Nicklas Krona var för 2,5 år sedan när han tar raska kliv i granskogen hemma i Rödeby i Blekinge med sin schäferhund Äxit. De stannar och tampas med en lång tallgren, båda lika starka.
Fem barn höll på att förlora sin pappa den där dagen i maj 2021 när han opererades för andra gången. Två dagar tidigare var han ledig och cyklade glatt i väg till lekparken med tvååriga dottern Wilma. Plötsligt när han gungade henne kände han att den välbekanta smärtan i hjärttrakten spred sig upp i halsen och att han knappt klarade att stå upprätt. Han minns knappt hur han tog sig hem med henne, väl i hallen sjönk han ihop och den vuxna sonen sa ”pappa, du är grå i ansiktet” och ringde ambulansen.
Nicklas Krona
Ålder: 52 år.
Bor: Hus i Rödeby i Blekinge.
Utbildning: Sjuksköterska.
Arbete: Telefonrådgivande sjuksköterska på 1177.
Familj: Gift och har fem barn.
Fritid: Tränar karate och är även tränare. Spårning med patrullhunden Äxit.
På sjukhuset visade blodprovet troponin-t att han haft en pågående hjärtinfarkt i fem timmar. Angiografin visade att kranskärlen var igensatta av plack, och sex behövde bytas ut, vilket är mycket allvarligt. Tillståndet gjorde ballongvidgning av kärlen omöjligt, utan dagen efter opererades han den första gången, med en öppen thoraxkirurgi.
Det var dagen efter när han låg på intensiven som lungdränaget skulle dras bort och ingen visste att det fastnat i ett av de nya ditopererade kärlen. Den värmevåg han kände i buken var en massiv blödning, när kärlet lossnade. Han opererades ur-akut och fick nio liter blod i transfusioner.

– För mig var det ett mysterium hur jag blivit så hjärt- och kärlsjuk. Jag som levt så sund, tränat på elitnivå. Jag dricker knappt och röker inte. Men läkarna sa att det var jobbstressen, säger Nicklas Krona.
I dag ser han ut som hälsan själv och känner sig piggare än någonsin. Han är engagerad pappa, tävlar med hunden och är karatetränare. Förutom jobbet i telefonmottagningen på 1177.

Men så såg det inte ut åren innan hjärtinfarkten. Han jobbade i många år på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Som ny sjuksköterska gillade han tempot och vården av akut sjuka. Hans insats hade betydelse. Det var korta vårdtider och många undersökningar och ingrepp att hålla i huvudet.
Efter några år fick han för första gången yrsel och illamående på jobbet.
– Flera kollegor sökte vård för bröstsmärta och magont, och vi skrev till klinikledningen att situationen var ohållbar. Det var ett enormt flöde av patienter, samtidigt som det saknades sjuksköterskor, säger Nicklas Krona.
Han och kollegorna kände att de sällan räckte till för patienterna. De slet för att hinna ge varje antibiotikadropp och hålla reda på vilken patient som behövde laxerande eller var på väg hem. De hann knappt stå still och prata lugnt med anhöriga till döende patienter. På fritiden plingade mess med frågor om han kunde jobba extra.
Nicklas började få ögonmigrän, och högt blodtyck. Han fick pröva olika läkemedel mot det höga blodtrycket. Men han fick allvarliga biverkningar och tvingades sluta. Efter det började han med öronakupunktur som höll ner blodtrycket och fortsatte med det tills infarkten.
Efter några år till med pressen gick han in i väggen och var sjukskriven i tre månader. Under den tiden funderade han mycket på den bedrövliga arbetsmiljön. Han började en vidareutbildning för att få en paus. Men han lät sig övertalas att komma tillbaka av kära kollegor och en närmaste chef som hela tiden gjorde sitt bästa för medarbetarna.
Hjärtsjukdom och arbetsmiljö
- Forskning visar samband mellan att ha ett arbete med hög press och liten kontroll och att drabbas av hjärtsjukdom, som infarkt, kärlkramp eller arytmi.
- Risken för hjärt- sjukdom ökar också om det finns obalans mellan arbete och belöning, för lite stöd, orättvis behandling, liten möjlighet att använda sina förmågor samt osäkerhet i anställningen.
- Det finns även samband mellan hjärtsjukdom och nattarbete, långa arbetsveckor och bullrig arbetsmiljö. (Källa: SBU)
På träningen började han, som tävlat i landslaget i karate, känna sig svag. Ibland gjorde det häftigt ont i hjärtat och han själv misstänkte att han fått kärlkramp. Vårdcentralen skickade honom på arbets-ekg. Han trampade på i högt tempo på cykeln – utan bröstsmärta. Andra tester och blodprov såg bra ut. Likaså spirometri av lungorna och ultraljud av hjärtat och njurarna.
– En läkare ville ordinera antidepressiva tabletter. Då rök vi ihop, jag sa att jag inte var ett dugg deppig och inte heller hade kronisk smärta, utan ansträngningsutlöst. Han sökte vård gång på gång i fyra år för bröstsmärtan, gjorde sammanlagt tre arbets-ekg, och blev till slut remitterad till den detaljerade undersökningen hjärtscintigrafi, där kontrastmedel sprutas in i kärlen för att se hjärtats pumpförmåga. Men två veckor innan tiden på kallelsen smällde det till där i lekparken med lillan i gungan.
Efter operationerna gick kardiologen igenom vilka riskfaktorer som kan ha lett fram till det höga blodtrycket och infarkten. Men de hittade först inga. Han rökte inte, drack knappt alkohol, var inte överviktig och tränade mycket. Visst hade morfars bror haft något med hjärtat som äldre, men den ärftligheten låg inte så nära. Han hade alltid varit noga med att äta lagad mat och grönsaker, även om en kaka slank ner då och då så föll ändå kosten inom det normala.
Läkaren tittade allvarligt på Nicklas Krona och fick honom att inse att nu räcker det.
– Han sa att jag stressat fram min hjärtinfarkt på jobbet under många år. Han sa att han kände till stöket på min avdelning. Jag blev tillsagd att som hjärtpatient inte jobba natt mer och söka ett lugnare jobb. Jag är i dag helt övertygad om att det var min arbetssituation som ledde fram till det höga blodtrycket och hjärtinfarkten, stressen var enorm, säger Nicklas Krona.
Stress en orsak till infarkt
Stress har länge ansetts kunna leda till hjärtinfarkt och stroke. I dag finns forskning som bekräftar att risken ökar. Stress på arbetet, i familjen, negativa livshändelser, brist på kontroll, låg socioekonomisk status och depression har visats påverka risken för hjärtinfarkt och stroke. (Källa: Läkartidningen)
De första tre dagarna efter operationen såg han hemska syner.
– Ett monster med järnansikte ville döda mig. På väggen kröp maskar. Jag bad sjuksköterskan sätta ut mig från starka läkemedel som kan orsaka hallucinationer. Men jag hade inga, det var någon form av process och bearbetning. Sedan började kampen att komma upp ur sängen. Sjuksköterskan väckte lite energi genom att säga ”du är ju karateinstruktör, visa mig vad karatebenen går för”. På ren ilska reste han sig och kunde stå, nätt och jämnt, på darrande ben.
När han väl kom hem från sjukhuset möttes han av sin lilla dotter i hallen. Hon hade ett plåster redo och ville sätta det på hans långa sår på bröstkorgen.
– Mina vältränade ben hade kompenserat för mitt svaga hjärta på fystesterna med ekg. Jag hade en liten hypertrofi.
Kan det vara högt blodtryck och hjärthypertrofi som orsakat hjärtinfarkten, snarare än stressen?
– Nej. Läkarna kartlade mig och mitt liv efter operationerna. Både kardiologen och hjärtkirurgen sa att de kommit fram till att det var stressen. Stressen har nog orsakat det höga blodtrycket och det i sig den mindre hypertrofi jag har. Jag har frågat mycket eftersom alla de ekg och ultraljud som gjordes under fyra år inte visade något fel på hjärtat.
I dag har han två blodtrycksmediciner, en är för att hålla hjärtmuskeln mjuk, och en spruta varannan vecka mot blodfetter.

Som erfaren sjuksköterska och utbildad distriktssköterska fick han snabbt jobb i telefonrådgivningen på 1177. Han känner ingen stress, utan tar ett samtal i taget, det kan vara allt ifrån en ensam äldre, där samtalet slutar med ett leende från båda, till en person som planerar att begå självmord.
– Men här tar vi våra raster, vi blir inte inkallade att jobba på fritiden och har friskvård på arbetstid. Det är en enorm förbättring för mig. Två dagar i veckan jobbar vi hemma.
Han har bestämt sig för att bli frisk. Ett halvår efter den öppna thoraxkirurgin klockade han 52 minuter på milen i joggingspåret, numera är både benen och hjärtat med. Hans stora hjärta har stått på sig för fler förändringar – sambon och han har firat sin kärlek med ett stort bröllop.
Vanligaste dödsorsaken
- Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige
- En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp helt eller delvis täpper till hjärtats kranskärl. Hjärtat får då syrebrist.
- Män under 60 år löper tre gånger större risk att få en hjärtinfarkt än jämnåriga kvinnor. (Källa: 1177)