Sjuksköterskor bra på biverkningar
Sedan Läkemedelsverkets regionala biverkningsenheter bildades har rapporteringen ökat med upp till 50 procent. Samtidigt har handläggningstiden kortats. För sjuksköterskor håller läkemedelsbiverkningar på att bli en ny nisch.
Läkemedelsverket ansvarar ytterst för övervakning, registrering och uppföljning av läkemedelsbiverkningar i Sverige. Men numera handläggs och utreds spontanrapporteringarna av sex regionala biverkningscentrum.
Samtliga centrum drivs av specialutbildade sjuksköterskor. En gång i veckan föredrar de alla inkomna, bearbetade och preliminärbedömda spontanrapporter för en medicinskt ansvarig klinisk farmakolog vid en biverkningsrond.
Kerstin Blomgren är från början anestesisjuksköterska. Hon har därefter studerat farmakologi, klinisk läkemedelsutveckling, epidemiologi, biostatistik och forskningsmetodik.
? Det här är ett nytt område för sjuksköterskor att utbilda sig inom. Själv upplever jag det som oerhört spännande och viktigt, säger Kerstin Blomgren som i dag är forskningssjuksköterska vid biverkningscentrumet på Huddinge universitetssjukhus.
Skrattretande siffror
Det första centrumet bildades i Umeå 1992, följt av Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg. Sist ut var Linköping som fick sitt centrum 2000.
Tanken med decentraliseringen var att det skulle vara lättare för läkare och annan vårdpersonal att rapportera läkemedelsbiverkningar direkt till en regional enhet än som tidigare till en central och mer anonym organisation.
? Rapporteringsbenägenheten varierar från sjukhus till sjukhus, från klinik till klinik och från läkare till läkare. Men generellt sett råder det en enorm underrapportering. Man har bland annat tittat på hur många rapporter en läkare skriver under sin livslängd, och det är skrattretande siffror, säger Kerstin Blomgren.
Sedan de regionala biverkningsenheterna bildades har rapporteringen ökat med upp till 50 procent, samtidigt som handläggningstiden har kortats.
? Men framför allt har kvaliteten på rapporterna blivit så mycket bättre, säger Kerstin Blomgren.
Hon tror att sjukvården skulle tjäna på att i högre grad utnyttja sjuksköterskors kompetens i jakten på läkemedelsbiverkningar.
I dag är det i princip bara distriktssköterskor och barnmorskor med förskrivningsrätt som rapporterar om biverkningar.
Utbilda biverkningsombud
Kerstin Blomgrens vision är att så småningom kunna starta ett projekt för att utbilda »vanliga« sjuksköterskor till biverkningsombud ute på landets kliniker.
? Vid försök i USA med att delegera rapporteringen av läkemedelsbiverkningar till sjuksköterskor har rapporteringsfrekvensen ökat med mellan 50 och 100 procent. Sjuksköterskan står trots allt närmast patienten och är den som först kan upptäcka symtomen.