»Sjuksköterskor kan inte ersätta undersköterskor«
Det är viktigt att det finns någon som inte akademiseras och fjärmas från patienterna. Där har undersköterskorna sin roll, skriver Lotte Alsterdal i sin bok Det tredje ögat.
När man bytte ut undersköterskor mot sjuksköterskor tappade man i kvalitet! Ylva Thörn, ordförande i Kommunal, går ut hårt på presskonferensen. Hon ska tillsammans med författaren själv presentera Lotte Alsterdals bok Det tredje ögat och samtidigt slå ett slag för den högskoleutbildning för undersköterskor som sedan en tid bedrivs vid Göteborgs universitet.
Under de stora nedskärningarnas tid i sjukvården miste tiotusentals undersköterskor sina jobb. Ofta utan att någon kom i deras ställe, men i andra fall ersattes de av sjuksköterskor.
I och med dessa konverteringar höjdes den formella kompetensen – men hur gick det med den reella?
Varför värderades inte den informella kompetensen högre, den tysta kunskap som undersköterskorna genom ett långt arbetsliv förvärvat?
Olika saker
De här frågorna är centrala i Det tredje ögat. Lotte Alsterdal tar sats redan från de gamla grekerna. Aristoteles såg praktisk kunskap som ett kunnande med egna kännetecken, skilt från vetenskaplig kunskap. Han menade att praktisk kunskap inte var tillämpad teori eller kunde översättas eller beskrivas på samma sätt som teoretisk kunskap.
Lotte Alsterdal har intervjuat olika grupper inom vård och omsorg med det gemensamt att de i Sverige är organiserade i Kommunal, samt deras motsvarigheter i de andra nordiska länderna.
Några av de intervjuade är således undersköterskor (sygehjælper, pleieassistenter).
– Undersköterskor med lång erfarenhet har lärt sig genom att följa andra. Hennes kunskaper präglas av att hon arbetar nära patienten. Hon tar instinktiva och känslomässiga beslut, beskriver Lotte Alsterdal.
– Det har gjorts många oreflekterade byten av undersköterskor/förtrogenhetskunskap mot sjuksköterskor/påståendekunskap i svensk sjukvård.
Vad har de fackliga revirstriderna, Kommunal mot Vårdförbundet och Arbetsterapeuterna, för roll i den här utvecklingen? Ingen alls, tycker Lotte Alsterdal.
Visst har många yrkesgrupper försökt utestänga andra genom att hävda yrkesrevir – striden mellan barnmorskor och läkare under 1800-talet är ett exempel. Läkarna försökte genom att påverka språket vid förlossningsbädden, utbildningens längd, rekryteringen och så vidare ta makten över förlossningarna från barnmorskorna.
Alla får inte akademiseras
– Men det är också viktigt att det finns någon som inte akademiseras och fjärmas från patienterna. Där har undersköterskorna sin roll. Om man försöker teoretisera verkligheten kan de teoretiska kunskaperna stå i vägen för förtrogenhetskunskapen.
Lotte Alsterdal är doktorand vid Arbetslivsinstitutet. Hennes handledare är Ingela Josefsson, som ju redan för tio år sedan talade mycket om begreppen förtrogenhetskunskap och påståendekunskap.
Boken Det tredje ögat är utgiven på p m Bäckströms förlag som nås på telefon 08-10 23 10.