Sjukvård på nätet

Patienter, anhöriga och andra som snabbt och enkelt vill få information om olika sjukdomar, behandlingsalternativ, läkemedel och annan hälsoinformation kan med fördel koppla upp sig på nätet. En rad nya svenska hälso- och sjukvårdstjänster riktade till allmänheten har på kort tid börjat dyka upp på Internet. Men kvaliteten varierar.  

Kroppsjournalen, Netdoktor, Fråga allergiexperten, Gynekologen på Torget, Fråga hälsohemsdoktorn… Listan över svenska hälso- och sjukvårdssidor på Internet kan göras lång. Uppskattningsvis finns det i dag ett trettiotal svenska webbsidor med hälsorelaterat innehåll direkt riktade till allmänheten.

Då är inte intresseföreningar som Reumatikerförbundet, Diabetesförbundet, rsmh och andra medräknade, även om deras sidor för en enskild patientkategori kan vara nog så interaktiva och informationsgivande.

På ett tiotal av webbplatserna kan man ställa frågor. En del garanterar svar inom ett visst antal dagar, andra väljer ut de frågor som de tror är av störst intresse även för andra att få svar på. Svaren läggs sen ut på nätet där alla som är intresserade kan ta del av dem.

Medicinsk kunskap är färskvara
Kvaliteten på sidorna varierar. På en del anges inte vem som står bakom webbplatsen, vilket gör det svårt att värdera hur pass seriös den är. Andra är inaktuella. Skickar man en fråga får man ett felmeddelande i retur.

På en sida uppdaterad senast 1997 är risken stor att informationen som ges är inaktuell eller direkt felaktig. Medicinsk kunskap är färskvara. Det som gällde i går kan vara kontraindicerat i dag.

Bakom flera av webbplatserna står privatpersoner som har lagt upp sidorna för att de är allmänt intresserade av hälso- och sjukvårdsfrågor. Andra är skapade av enskilda läkare som på sin fritid svarar på frågor från allmänheten.

Ett av de bättre exemplen är Barn- och ungdomskliniken i Hallands hemsida, som helt och hållet sköts av överläkare Kent Åke Henricson.

– Jag är väl dum i huvudet som har tagit på mig det här. Dagligen får jag minst 25 mail varav tre eller fyra är sådana som kräver svar.

– Samtidigt tycker jag att det är väldigt roligt. Genom hemsidan har jag kontakt med svenska patienter som skriver till mig från väldens alla hörn, säger han.

Och så finns det en handfull riktigt stora och professionellt drivna så kallade hälsoportaler. De största är Kroppsjournalen, Infomedica, Netdoktor, Vitea och Docco.

Intresset för sidor om hälsa och välbefinnande på Internet ökar just nu lavinartat. I usa lär webbplatser med hälsorelaterat innehåll vara de mest besökta näst efter porrsidorna. Det finns uppgifter som gör gällande att uppemot 70 procent av alla Internetanvändare i usa utnyttjar nätet som sin primära informationskälla när det gäller hälso- och sjukvård.

Samma trend tycks nu ha nått Sverige. Svenska Netdoktor öppnade i november förra året. Redaktionschefen Annika Berg uppskattar att webbplatsen redan har cirka 150 000 besökare
i månaden. Ändå har ingen annonsering gjorts annat än på Internet. I Danmark, där Netdoktor startade för två år sedan, klickar cirka 225 000 personer in sig varje månad.

Kroppsjournalen har funnits sen början av 1997. Den är därmed en av de äldsta svenska hälsoportalerna på nätet. Varje månad besöks den av cirka 50 000 unika nätsurfare. Med unika menas att samma person bara räknas en gång per dygn, oavsett hur många gånger han besöker sidan.

– Vi kan inte se vad besökaren läser hos oss. Däremot vet vi att i genomsnitt 15 sidor läses av varje besökare, vilket är mycket på Internet, säger sjuksköterskan Yvonne Hansson Malmström som tillsammans med medicinjournalisten Lotta Mellberg Holm tog initiativet till Kroppsjournalen.

– Med den bakgrund vi har kände vi att det ute hos allmänheten finns ett stort behov av att få korrekt och bra kunskap om hälsa och olika sjukdomar. Bilden förstärktes av två goda vänner till oss. De hamnade i klimakteriet i förtid. När de aktivt försökte söka kunskap om sina problem på bibliotek och andra platser hittade de ingenting.

Komplement till övrig vård
På Kroppsjournalens webbplats finns drygt 420 artiklar om olika hälsorelaterade problem att läsa. Varje vecka uppdateras webbplatsen med fem till sju nya artiklar. Alla texter är originalproducerade av Kroppsjournalen. De skrivs av medicinjournalister men granskas alltid av läkare innan de publiceras.

– Tanken är att vi ska vara ett komplement till den övriga hälso- och sjukvården. När du varit hos din doktor eller sjuksköterska har du säkert fått jättemycket information, men kan inte ta till dig allt med en gång. Frågorna kommer när du kommit hem. Då finns vi där för att kunna fylla på med information. Har du fått en diagnos kan du lära dig mer.

– Det är likadant med de anhöriga. Kommer du hem och berättar att du har fått en diagnos av något slag vill barnen eller föräldrarna också lära sig om sjukdomen. Många av dem som ställer frågor arbetar i hemsjukvården.

– Kanske har du gått hos samma doktor i många år. Hos oss kan du få en »second opinion«. Du får en chans att kolla vad andra doktorer tycker, säger Yvonne Hansson Malmström.
Tjänsten är gratis för allmänheten. Inkomsterna kommer från olika sponsorer: läkemedelsföretag, försäkringsbolag, banker, patientföreningar med flera.

– För pengarna får sponsorn en länk till sin hemsida. Men han har inget som helst inflytande över texterna, frågorna eller svaren, poängterar Yvonne Hansson Malmström.

Vågar ställa känsliga frågor
Samtliga hälsoportaler som Vårdfacket varit i kontakt med och som lever på reklam- och sponsorintäkter säger sig arbeta efter samma princip. Man skiljer strikt på annonser och på redaktionellt material, precis som de flesta tidningar gör.
Möjligheten att ställa frågor är uppskattad.

– Vi får en hel del tackbrev. Senast i förra veckan skrev en ung flicka med Hortons huvudvärk till oss och berättade att hon skrivit ut artiklarna om sin sjukdom. Sen hade hon satt upp dem på anslagstavlan på jobbet. Äntligen hade hennes arbetskamrater börjat förstå hur hon har det.

De frågor som ställs är ofta av känslig natur.

– Inkontinens och sängvätning är vanliga ämnen. Det kan vara ungdomar som inte tycker sig få stöd hemma från mamma och pappa eller som inte vågar prata med någon om sina problem. Hos oss kanske de kan få lite stöd för att våga gå iväg till doktorn eller sjuksköterskan.

Rätt att vara anonym
Den som frågar kan vara anonym. Läkarna signerar med namn. När svaret kommer, i regel inom en vecka, publiceras det på hemsidan.

– Det finns alltid 50 till därute som tänker i samma banor, resonerar Yvonne Hansson Malmström.

Alla frågor besvaras.
– Men om vi redan har mycket material om just den problematik som tas upp mailar vi tillbaka till personen och upplyser honom om var han kan hitta svar på sin fråga.

Hälsoportalen Infomedica startade som ett samarbetsprojekt mellan Landstingsförbundet och Apoteket för ett och ett halvt år sedan. Den 1 oktober 1999 ombildades det till ett bolag.

Den årliga budgeten är för närvarande 10 miljoner kronor. Till skillnad från många andra hälsosidor på nätet drivs Infomedica inte av några vinstintressen. Det finns inga sponsorer och det finns ingen reklam på sidorna.

– Vårt mål är inte att till varje pris få så många besök att värdet för marknadsföring stiger. Vårt varumärke är pålitlighet. Ägarna tycker det är viktigt att som ett komplement till den traditionella vården kunna ge den här servicen till allmänheten, säger Siwert Gårdestig, Infomedicas verkställande direktör.

Risk för produktreklam
På frågan om det finns några faror med att erbjuda den här typen av tjänster på Internet nämner han just annonserna.

– Risken finns naturligtvis att det dyker upp webbplatser där svaren på dina frågor leder fram till att du ska använda en viss produkt. En annan risk är att det kan dyka upp webbplatser där du kan ställa din egen diagnos.

På nystartade Viteas hemsida ligger exempelvis en annons för Nicorette. Efter att ha besvarat ett antal frågor om sina rökvanor får surfaren rådet att använda Nicorettes olika produkter för rökavvänjning.

Hos Netdoktor går det att köra ett tiotal olika testa-dig-själv-program. Bland annat ett test av nikotinbehovet. Programmet är till sin uppbyggnad en identisk kopia av det program som Vitea har på sin webbplats. Skillnaden är att hos Netdoktor får man bara veta vad man bör göra åt sina problem. Några enskilda produkter nämns överhuvudtaget inte.

Siwert Gårdestig på Infomedica har svårt att se några andra speciella faror med hälsosidor på webben.

– Det ska i så fall vara att patienten i något läge nöjer sig med att bara läsa det som står på Internet när han egentligen hade behövt besöka en doktor. Å andra sidan finns ju den risken oavsett om han läser på nätet, i en bok eller inte alls. Snarare är det nog tvärtom. Informationen på webben kanske gör att han beslutar sig för att söka vård.

En trend som Yvonne Hansson Malmström på Kroppsjournalen noterat är att mindre hälsosidor, som från början varit seriösa, av ekonomiska skäl tvingats tumma på rågången mellan oberoende information och kommersiella krav.

– Glada entusiaster som tror att de ska kunna sköta en sådan här webbplats vid sidan om sitt ordinarie jobb kroknar efter ett tag. Jag vet bland annat en läkare som privat körde en mycket bra hälsosida där han svarade på frågor. Eftersom han inte fick några intäkter började han sälja hälsokost på nätet istället.
På alla de större webbplatser som Vårdfacket har besökt hänvisas besökarna till den traditionella vården så fort det handlar om allvarligare symtom.

Infomedica vänder sig till såväl friska som sjuka. Den är uppdelad i fem olika avdelningar: egenvård, sjukdomar, fråga doktorn, din rätt i vården och patientföreningar. Det finns även länkar till fördjupad information och till samtliga landsting i Sverige. Dessutom finns en sökfunktion.

När läsaren väljer en sjukdom, exempelvis prostatacancer, får han inte bara en allmän beskrivning av sjukdomen. Han kan också klicka sig fram till olika symtom, hur diagnosen ställs, för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ och förebyggande åtgärder. Det finns även en avdelning med frågor och svar kring sjukdomen.

Utbudet är än så länge begränsat.  I dagsläget finns endast ett 20-tal sjukdomar beskrivna.

– Vi är bara i inledningsfasen. Målet är att inom det närmsta året minst tredubbla innehållet, säger Siwert Gårdestig.

Inom kort kommer besökaren även att kunna klicka in sig på en debattsida, få reda på sina rättigheter i vården och få tillgång till en medicinsk ordbok.

Lättare ta upp tabubelagda frågor på Internet
Dagligen besöks Infomedica av cirka 300 nätsurfare. Av dessa ställer ett 20-tal personer frågor. Alla sägs få svar inom fem dagar.

– Många gånger handlar det om tabubelagda frågor som kan vara svåra för den enskilda att ta upp med doktorn, till exempel olika gyn-, sex- och samlevnadsfrågor. Psykiatriska frågor är också vanliga.

På kort tid har flera stora och kapitalstarka nätaktörer öppnat svenska hälsoportaler. Netdoktor, som funnits i Danmark i två år och som finns i ytterligare fyra länder, öppnade sin svenska hälsoportal i november förra året. Vitea, vars huvudfinansiär är 6:e ap-fonden, och Docco, som ägs av bland annat Framfab, startade så sent som i mars i år. Fler är på väg.

Till sommaren lanserar exempelvis Läkarförbundet tillsammans med Läkartidningen en stor hälsoportal. Redan vid starten ska den innehålla 10 000 artiklar om i stort sett alla diagnoser och behandlingar. På sikt är det tänkt att portalen även ska öppnas för patienter.

– Bara inom det närmaste året kommer vi att få se en mängd olika sådana här hälsoinitiativ på Internet. Precis som när Internetbranschen började kan det vid en första anblick tyckas som om vi är konkurrenter. Men ganska snart kommer det att visa sig att alla har sina nischer och egentligen levererar olika typer av tjänster, säger Per Lundquist, vice verkställande direktör för Docco.

Docco har ännu inte kommit igång. Först senare i vår är det tänkt att webbplatsen ska öppna på allvar. Företaget har bland annat inlett ett samarbete med Telefon Akuten, som från hösten tar över ansvaret för Stockholms läns landstings
sjukvårdsrådgivning. Tanken är att integrera Internet och vanlig telefoni. När besökaren inte får svar på sina frågor på hemsidan eller vill ha personlig rådgivning ska han kunna gå vidare med sina frågor till sjukvårdsupplysningen.

Exakt vilken typ av hälsotjänster Docco ska erbjuda vill Per Lundquist – av konkurrensskäl – inte avslöja. Men i ett första steg är det tänkt att ett stresscenter ska skapas i samarbete med Karolinska institutets nya stressmottagning.

Diskutera med andra »cyberkondriker«
Netdoktor grundades av läkaren Carl J Brandt, Odense universitetssjukhus, och medicinjournalisten Rune Bech. Det var efter en doktorsavhandling om kronisk bronkit som Carl J Brandt fick idén till att sprida lättfattlig medicinsk information på nätet. I sin doktorsavhandling konstaterade han nämligen att språket har stor betydelse för hur patienten tar till sig medicinska fakta. Bland annat visade han att rökare som får veta att de lider av rökarlunga har betydligt lättare för att sluta röka än människor som får diagnosen bronkit.

Liksom hos Kroppsjournalen finns det ett stort antal artiklar att läsa hos Netdoktor. Cirka 235 sjukdomar och uppemot 100 symtom beskrivs. Det finns även speciella avdelningar för sex och samlevnad, barn, graviditet och hälsa. Via Netdoktor kan surfaren också nå diskussionsgrupper där det går att diskutera hälsa och sjukdomar med andra »cyberkondriker« på nätet.

Även hos Netdoktor går det att ställa frågor. Men det är inte säkert att den som frågar får svar, vilket också tydligt anges på sidan.

– Vi väljer bara ut några stycken om dagen, de som verkar relevanta och bra. I övrigt hänvisar vi till det som redan finns skrivet på sidan, säger redaktionschef Annika Berg som tidigare bland annat arbetat för tidningarna Dagens Medicin och it i vården.

Vitea bygger på i princip samma koncept som Docco. Den som inte får svar på sina frågor kan ringa ett så kallat hjälpcenter som är öppet mellan klockan 6.00 och 24.00 (i framtiden dygnet runt om det visar sig finnas behov). Hjälpcentret bemannas av sjuksköterskor. Dessa kan precis som vid traditionell sjukvårdsupplysning svara på frågor och ge råd. Varje telefonsamtal kostar 79 kronor.

Hos Vitea kan besökaren även lägga upp en virtuell journal där han kan föra in uppgifter om sitt hälsotillstånd, läkemedel, vaccinationer med mera.

Sjuksköterskan på hjälpcentret kan bara läsa journalen om patienten lämnar ifrån sig en specifik kod.

När Vårdfacket ringer har sidan bara varit uppe på nätet i en vecka.

– Det ska bli mycket spännande att se hur det fungerar i verkligheten, säger sjuksköterskan Marie Jonasson som ännu inte har hunnit prova journalfunktionen tillsammans med en patient.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida