Ska misstag i vården bedömas av domstolar?

Ja, anser bland andra justitieminister Thomas Bodström. Nej, tycker en rad experter och Vårdförbundet.

Frågan har aktualiserats sedan en sjuksköterska från Kalmar nyligen dömdes först i tingsrätten och sedan i hovrätten för att ha blandat en för hög dos av läkemedlet Xylocard till ett litet barn. Den tre månader gamla flickan dog några timmar efter att dosen gavs.

Att det finns delade åsikter var tydligt när fallet togs upp i Göta hovrätt i Jönköping i slutet av april. Chefsåklagaren Carina Maxson, som på eget initiativ har dragit i gång hela processen, var tydlig:

– Som åklagare är jag skyldig att inleda en förundersökning om det föreligger misstanke om brott. Några undantag för vården finns inte, sa hon.

Samma åsikt har justitieminister Thomas Bodström. På Vårdfackets fråga svarar han:

– Det är inte möjligt att införa något särskilt system när det gäller prövningar av om fel och misstag som begås inom vården är brottsliga.

Men flera vittnen och experter var i hovrätten kritiska bland annat till att man pekar ut en enskild individ som skyldig, i stället för att granska hur hela verksamheten fungerar.

En var Synnöve Ödegård. Hon har lång erfarenhet av vårdarbete och är just nu inne i slutskedet av sin doktorsavhandling om just patientsäkerhet. Tillsammans med civilingenjören Jean-Pierre Bento har hon på eget initiativ gjort en analys av det som hände i Kalmar. Inför hovrätten sa hon att det vore förödande för utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet om samhället nu börjar leta syndabockar.

Lars Ahlgren, verksamhetschef på barnkliniken 2002 och nu chefsläkare i Kalmar, gick ett steg längre och ifrågasatte chefsåklagarens åtal.

– Varför väljer du att gå in innan Socialstyrelsen har gjort en utredning? Hela Vårdsverige undrar, sa han.

Ragnar Olegård, docent och vetenskapligt råd på Socialstyrelsen, var inne på samma linje. Till Vårdfacket sa han:

– Om åklagare siktar in sig på enskilda individer är det negativt för det förebyggande säkerhetsarbetet och därmed negativt för patienterna.

Det är också Vårdförbundets linje. Dåvarande ordföranden Eva Fernvall och juristen Carita Fallström uppvaktade Thomas Bodström i januari i år. Deras budskap var att domstolar är fel instans för att bedöma misstag i vården. Det är Socialstyrelsen och hsan, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, som ska bedöma när frågor om yrkesansvar prövas. Vid uppvaktningen pekade de på att utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet kan stanna upp om samhället mer och mer letar efter enskilda syndabockar. Ett uttalande togs också på Vårdförbundets kongress samma dag som hovrättsdomen blev offentlig.

Kritikerna menar också att det finns en risk för att personal inom vården slutar att anmäla incidenter inför hotet att de själva eller deras arbetskamrater ska kunna åtalas och dömas i domstol. I en intervju i Dagens Nyheter säger den dömda sjuksköterskan att hon aldrig skulle ha berättat om sin misstanke att hon hade blandat en för hög dos om hon hade vetat vad som sedan skulle hända.

Att det brast i många rutiner i Kalmar var uppenbart för den som lyssnade på hovrättsrättegången. Synnöve Ödegård redogjorde för en rad brister som hon menade kan ha bidragit till barnets död. Brister som också bekräftades av andra vittnen.

Ordinationen i iva-klinikens journal som sjuksköterskan följde när hon blandade Xylocarden var omdiskuterad. Läkaren granskade och signerade inte, i strid mot Socialstyrelsens föreskrifter.

– Jag har svårt att läsa vad som står där, sa Rolf Sandin, verksamhetschef på iva 2002.

– Man kan förstå den, men den inbjuder till missförstånd, sa Lars Ahlgren.

– Jag behöver sätta mig en stund för att förstå. Vi har ett annat sätt att skriva för att undvika sånt här, sa Krister Nilsson, överläkare på barn-iva vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

Att väga in rutiners påverkan på arbetet kan vara svårt för en allmän domstol, anser flera kritiker. Men Thomas Bodström tillbakavisar kritiken. Att brott kan vara svårutredda hör till polisens och åklagarens vardag och det finns möjlighet att inhämta yttrande från sakkunniga, påpekar han.

En annan fråga gäller hur oaktsamheten ska bedömas. Var det fel som sjuksköterskan begick av den graden att det var ett brott?

Ja, anser alltså Carina Maxson och domstolarna.

Nej, ansåg sjuksköterskans advokat Sture Larsson i sin plädering i hovrätten. Det var ingen medveten oaktsamhet och därmed är den inte brottslig.

Nu vill han och sjuksköterskan få fallet prövat i Högsta domstolen, hd. Om hd tar upp deras överklagan vill Sture Larsson att ytterligare en principiell fråga ska behandlas, likheten inför lagen. 2003 avgjorde hsan ett liknande fall i Göteborg. Även där hade en sjuksköterska genom felblandning av läkemedel orsakat en patients död. hsan gav sjuksköterskan en erinran, men nämnden var inte enig. Några ledamöter ville fria henne. Till skillnad mot Kalmarfallet togs det aldrig upp i allmän domstol.

Många brister
Många vittnesmål i hovrätten visade på brister i rutinerna på iva:

  • Läkare som ger ordinationer muntligt och sedan inte för in dem i journalerna.
  • Journalanteckningar som inte signeras.
  • Olika rutiner på klinikerna när det gäller läkemedelshanteringen.
  • Läkare som höjer en dosering utan att konferera med andra berörda läkare.
  • Ett datasystem som hjälp för uträkning av hur medicinen ska blandas som inte alla anställda känner till att det finns.
  • Att man för in en ordination i två olika klinikers journaler samtidigt, men på olika sätt.
  • Otydliga eller ofullständiga journalnoteringar förklaras med att »raderna i journalen inte räcker till« eller att »rutorna är så små«.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida