Skolan ledde Cristina in i kommunalpolitiken
Sjuksköterskan Cristina Husmark Pehrsson fann sina hjärtefrågor i den moderata politiken.
När Cristina Husmark Pehrssons barn gick i skolan tyckte hon att hon ville påverka hur de hade det i skolan. På så sätt blev hon aktiv i Hem & Skola-föreningen. Det, säger hon själv, var början till hennes politiska engagemang. Hon förstod att hon måste engagera sig också i kommunalpolitiken för att få saker och ting att bli som hon ville.
– Jag var inte medlem i något parti, och mina föräldrar hade inte varit politiskt engagerade, berättar hon. Men jag fann att moderaternas politik stämde överens med mina hjärtefrågor: Att betona det individuella, att få bestämma själv, att slå vakt om familjen.
Sjuksköterska blev Cristina Husmark Pehrsson 1969 efter två år på sjuksköterskeskolan i Lund. Hon vidareutbildade sig året därpå till operationssjuksköterska i Göteborg, men har sedan mest arbetat som företagssköterska vid Skogs- och lantbrukshälsan i Helsingborg.
In i landstinget
Det har gått 16 år sedan hon blev kommunalpolitiker, men inför den här mandatperioden blev det också en plats i landstinget. Cristina Husmark Pehrsson är vice ordförande i Landskrona sjukvårdsdistrikt och också djupt inblandad i sammanslagningen av de båda landstingen i Kristianstad och Malmöhus till region Skåne. Så hårt att hon koncentrerat sig helt på det politiska arbetet det senaste året och varit tjänstledig från sitt arbete på företagshälsovården.
– Egentligen är det konstigt för mig att bli riksdagsledamot, eftersom jag är den typ av politiker som vill vara nära, säger Cristina Husmark Pehrsson inför sin riksdagsdebut. Jag är stolt över att som kommunalpolitiker ha kunnat vara med och skapa ett dyslexicentrum i Svalövs kommun. Vi satte fokus på detta problem, vilket också ledde till att vi tvingades se på varje barn i skolan. Vad jag inte lyckats med är att synliggöra också de barn som vill och kan mer än andra. De behöver också extrahjälp.
Som riksdagsman vill Cristina Husmark Pehrsson gärna fortsätta att arbeta med frågor som gäller vård, omsorg och skola, även om hon vet att andra bestämmer över vilka utskott hon kommer att få arbeta i. Men den viktigaste uppgiften för en riksdagspolitiker är enligt henne att få bukt med arbetslösheten.
– Alla partier säger att de vill få ner arbetslösheten. Enligt Industriförbundets utredare kostar den 150 miljarder kronor om året.
Sänkt skatt ger jobb
Men metoderna växlar. För Cristina Husmark Pehrsson är sänkta skatter det som kan ge fler jobb, tillsammans med andra åtgärder för att underlätta för privata företagare att anställa fler människor.
Men om man sänker skatterna, hur ska då vården få de ökade resurser den behöver? Cristina Husmark Pehrsson menar att med sänkta skatter blir det fler som får jobb. Dessutom ska landstingen renodla sin verksamhet och bara syssla med hälso- och sjukvård. Att den stora skattereformen (med kraftigt sänkta inkomstskatter) i slutet av 1980-talet följdes av den värsta arbetslösheten på årtionden berodde enligt Cristina Husmark Pehrsson på andra faktorer – slöseri, avregleringar – som gjorde att det gick snett.
Landstingen måste också använda de pengar som finns bättre. För ett par år sedan lades det så kallade Finsam-projektet ner. Det gick ut på att samla alla pengar hos sjukvård, försäkringskassa med flera i en pott och använda dem gemensamt.
– Det var ett misstag att avveckla Finsam. Mitt recept är att samla alla pengar som har med ohälsa att göra i en pott. Det sparar oerhörda belopp.
Nej till Perssonpengar
Hon är också motståndare till de extra statsbidragen på fyra miljarder kronor som riksdag och regering beslutade om tidigare i vår (de så kallade Persson-pengarna, fast Cristina Husmark Pehrsson protesterar: ”skriv Svensson-pengar i stället”). Mer pengar hjälper inte vården, de kan göra mer skada än nytta, säger hon och häcklar regeringen:
”Nu kommer jultomten med gottepåsen…”
På längre sikt vill Cristina Husmark Pehrsson ha en ohälsoförsäkring som ersätter dagens landstingsskatt. Hon vill minska politikernas direkta inflytande över sjukhus och
vårdcentraler. Kapa hierarkier.
– Jag är själv ett levande bevis på att det går att rationalisera bort politiker. Den sjukvårdsstyrelse jag suttit med i har lagts ner. Det sparar landstinget tusentals kronor på! säger Cristina Husmark Pehrsson.
Men att lägga ner sjukhus är inte hennes recept för bättre landstingsekonomi.
– Stora strukturförändringar där kliniker slås ihop till gigantiska minilasarett och lasaretten slås ihop till minilandsting tror jag inte på. Det finns en del stordriftsfördelar, dem ska vi ta vara på. Men det finns kvalitet och ekonomi också i de mindre enheterna.
Politiker har inte alla svar
Till sist framhåller Cristina Husmark Pehrsson att hon inte menar att moderaterna har alla svar på hur sjukvårdskrisen ska lösas – det ska politikerna heller inte ha. Deras uppgift är att skapa förutsättningar för andra som begriper bättre att organisera vården.
– Landstingen behöver vården, men vården behöver inte landstingen!