Skulle du ingripa om du såg en trafikolycka?
Skulle du ingripa och ställa din yrkeskompetens till förfogande om du blev vittne till en trafikolycka? Det är inte en självklarhet för alla läkare.
Läkare har en moralisk skyldighet att hjälpa till vid trafikolyckor. Det anser Stefan Bremberg och Tore Nilstun, doktorand respektive docent vid enheten för medicinsk etik vid Lunds universitet och hänvisar till skyldigheten att minska och förebygga lidande.
De två har tillsammans med europeiska kolleger genomfört en enkätstudie (redovisad i bmj 1999; 318:251–-3) där läkare, läkarstudenter och allmänhet i Danmark, Slovenien, Sverige och Österrike ställts inför tre situationer och fått svara på om de ansåg att läkaren skulle ingripa.
I Slovenien och Österrike svarade 99 procent av läkarna, alla läkarstuderande och alla i gruppen allmänheten att den läkare som råkar bli vittne till en trafikolycka ska ingripa.
I Danmark och Sverige var siffran lite lägre (94 respektive 91 procent av läkarna ansåg att de borde hjälpa till, 95 respektive 97 procent av de läkarstuderande, och 97 respektive 94 procent av allmänheten).
I Österrike tyckte 80 procent av alla tillfrågade (78 procent av läkarna)att läkaren bör underrätta patienten om bröstcancergenen brca 1 upptäcks i ett blodprov. I Slovenien var siffran 64 procent (61 procent av läkarna), men bara 42 respektive 37 i Danmark och Sverige (28 procent av läkarna i båda länderna).
Stefan Bremberg och Tore Nilstun skriver (i Läkartidningen nummer 7 1999) att läkaren i detta fall ställs »inte bara inför en etisk konflikt utan också ett etiskt dilemma«. Argumenten är så tunga både för och emot att tala med kvinnan att resultatet blir fel hur läkaren än väljer att agera.
Möjlighet till profylaktisk operation eller att tidigt upptäcka en tumör, liksom informationen som förutsättning för ett välgrundat beslut, kontra en livslång och kanske onödig oro efter en information kvinnan aldrig bett om, samt det trauma och lidande en eventuell profylaktisk operation kan innebära.
Den tredje situation de tillfrågade ställdes inför gällde en läkare som på bussen upptäcker ett misstänkt malignt melanom hos en kvinnlig medresenär. Skulle läkaren informera kvinnan?
Ja, tyckte 41 procent av de österikiska läkarna medan 66 procent av deras danska kolleger sa nej.
Bara en fjärdedel av de svenska läkarna och 17 procent av de läkarstuderande ansåg att läkaren skulle informera kvinnan om sina misstankar.
Bland den svenska allmänheten ansåg hälften att läkaren borde göra det.
Zwitter M, Nilstun T, Knudsen LE,
Zakotnik B, Klocker J, Bremberg S et al Professional and public attitudes towards unsolicited medical intervention,
bmj 1999; 318:251–3.