Tredje vågen

Skyddsstopp och krisägesavtal i hårt drabbat Kalmar

Skyddsstopp och krisägesavtal i hårt drabbat Kalmar
Iva-sjuksköterskan Tünde Molnar är en av dem som ska gå på krislägesavtalet i Kalmar. Foto: Region Kalmar län/Privat

Krislägesavtal och nyöppnad covidavdelning på en vecka. Pandemin skenar i Kalmar och vården pressas. Men åtgärderna kommer för fort, tycker Vårdförbundet i Kalmar som lade skyddstopp när riskbedömningarna brast.

Coronapandemin eskalerar i Kalmar län. Förra våren låg var tionde inneliggande covidpatient i respirator på iva. Nu är det var fjärde. Tio av länssjukhusets tolv iva-platser för covidpatienter är upptagna.

Tünde Molnar, iva-sjuksköterska på Länssjukhuset i Kalmar. Foto: Privat

– Vi hann inte ens andas ut så hamnade vi i våg tre. Det har varit riktigt tungt av och till. Man har jobbat över och tagit extra pass när arbetsgivaren inte kunnat tillgodose att det finns kompetent personal på passen. Folk är trötta, säger iva-sjuksköterskan Tünde Molnar på Länssjukhuset i Kalmar.

I fredags aktiverades krislägesavtalet (KLA) i Region Kalmar län. Iva-sjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och undersköterskor på framför allt Länssjukhuset i Kalmar anvisas till avtalet. Tünde Molnar kommer att gå på avtalet på fredag. Hittills kommer de flesta av hennes kollegor på krislägesavtalet från andra avdelningar på sjukhuset.

– Än så länge mår de bra. Vi får se hur de mår om ett par veckor, säger hon.

Fyra veckor med långpass

Pernilla Petersson, huvudskyddsombud och vice ordförande för Vårdförbundet i Kalmar, tycker att planeringen av krislägesavtalet lämnar en del att önska. Personalen anvisas under en fyraveckorsperiod, i stället för två veckor som Vårdförbundet önskat. Flera kommer också jobba drygt dubbelt så många nattpass som dagpass under perioden. Varje pass är 12,5 timmar långt.

– Dessutom har man slagit sönder ledigheten. Så man jobbar två nätter, ledig en dag, jobbar en natt. Medlemmarna önskar att det ska vara frivilligt att gå på KLA och att det ska gå att anpassa schemat efter individens behov, som barnomsorg. Vi vill också att chef ska finnas på plats vid skiftbyten för att fånga upp hur personalen mår. Men så är det inte, säger Pernilla Petersson.

Pernilla Petersson är huvudskyddsombud och vice ordförande för Vårdförbundet i Kalmar län. Foto: Privat

Krislägesavtalet har aktiverats tidigare i regionen, men då anvisades ingen. Efteråt förberedde förbundet och hälso- och sjukvårdsdirektören scheman, ifall de skulle behöva aktivera avtalet igen. Dessa scheman har sammanhängande ledighet och hälften dag- och hälften nattpass. Men de används inte.

Scheman och sjukdom

Hälso- och sjukvårdsdirektören Johan Rosenqvist vet inte detaljerna bakom de nya schemana, men är övertygad om att cheferna försöker lägga så bra scheman som möjligt.

– Schemana som gjordes initialt var för en tänkt situation. Sedan kommer verkligheten in. Sjukdomar i personalen, ett annat patientklientel, och så vidare. Vi måste se till så att det finns personal på plats dygnet runt. Det är både en patient- och en arbetsmiljöfråga att vi har rätt kompetens på plats. Fyraveckorsperioden handlar om att få en förutsägbarhet i schemat. Det blir lättare att få ihop det så. Men vi har lyssnat på Vårdförbundet och om vi behöver ha KLA längre, så kan det bli kortare anvisningsperioder per person, säger han.

Under pandemin har Pernilla Petersson sett ett mönster: fler och fler väljer att gå i pension tidigare, säger upp sig eller söker sig till primärvården. Redan före pandemin var Kalmar en av regionerna med lägst grundbemanning inom intensivvården. När personalen klev på krislägesavtalet var iva-bemanningen nio specialistsjuksköterskor kort.

– Vår största oro är: Hur står vi ut? Vad händer när medlemmarna inte orkar mer? Vi ser inte att arbetsgivaren har någon plan för hur de ska ta hand om medarbetaren efter KLA. Jag känner mig lite uppgiven emellanåt. Och då kan du tänka dig hur personalen har det, säger Pernilla Petersson.

Vill vara attraktiv arbetsplats

Enligt hälso- och sjukvårdsdirektören är det ett viktigt och prioriterat arbete för regionen att vara en attraktiv arbetsplats. Han lyfter kortare arbetstid för iva-personal som ett exempel på hur de lockar och tar hand om sin personal. Han säger också att situationen för vårdpersonal, och framför allt iva-personal, är oerhört ansträngd i hela landet. Att införa krislägesavtalet är ett steg i att förbättra situationen för iva-personalen.

Johan Rosenqvist, hälso- och sjukvårdsdirektör i Kalmar. Foto: Region Kalmar län

– En viktig del är att få in fler medarbetare som kan dela på arbetet, vilket är syftet med aktiveringen av krislägesavtalet. Det är också viktigt att fördela arbetsbördan jämnare, vilket är syftet med öppningen av covidavdelningen i Oskarshamn, säger Johan Rosenqvist.

Ett annat syfte med den nyöppnade covidavdelningen på Oskarshamns sjukhus är att personalen där ska slippa pendla sju mil till Kalmar, vilket flera har gjort tidigare i pandemin.

Sjukhuset skulle vara covidfritt

Men huvudskyddsombudet Pernilla Petersson ser flera problem. Som att ortopedipersonalen i Oskarshamn inte fick reda på att deras avdelning skulle bli covidavdelning förrän fyra dagar innan det skulle ske. Från början var det sagt att sjukhuset skulle vara covidfritt.

– Det är jättetufft att ställa om med så kort varsel. Att från en dag till en annan börja ta hand om en helt annan patientgrupp. Det är jätteslitigt. Dessutom finns inte samma covidstöd i Oskarshamn som i Kalmar. I Kalmar finns infektionsläkare och överläkare som har erfarenhet av sjukdomen. Inte i Oskarshamn. Då kan man tänka sig hur mycket stress våra medlemmar känner utifrån vad som nu ligger på deras axlar, säger Pernilla Petersson.

Hälso- och sjukvårdsdirektören Johan Rosenqvist håller inte med om att det saknas stöd. Två av läkarna i Oskarshamn har tidigare arbetat med de svårast sjuka covidpatienterna i Kalmar.

– Grunden i det här är att vi vårdar dem som inte är så svårt sjuka i Oskarshamn. Så fort man ser tecken på försämring så ska patienten föras till Kalmar. Samma sak i Västervik. Det har fungerat alldeles utmärkt under hela pandemin, säger Johan Rosenqvist.

Inte fått öva på säker avklädning

Andra problem Pernilla Petersson sett är att rutinerna kom för sent och att en del personal inte hade fått öva på säker på- och avklädning av skyddsmask innan avdelningen öppnades. Dessutom fanns det brister i arbetsgivarens riskbedömningar, menar hon.

Samma dygn som Oskarshamns covidavdelning skulle öppnas sjukskrev sig fyra personer. Sammantaget gjorde allt detta att Pernilla Petersson lade ett skyddstopp på öppnandet av covidavdelningen.

På ett möte med arbetsgivaren kom de fram till nio punkter för hur de tillsammans skulle gå vidare. Men Vårdförbundet såg inte att åtgärderna skulle påverka situationen som den var just då, och ansåg att avdelningen inte skulle öppnas. Då kontaktade arbetsgivaren Arbetsmiljöverket (AV) som gjorde en digital inspektion samma kväll. Myndigheten bedömde att det fanns vissa brister i riskbedömningarna, men att det inte fanns någon omedelbar risk för liv och hälsa för personalen. Därmed fanns inte skäl att fortsätta stoppa verksamheten. Samma kväll öppnade Region Kalmar covidavdelningen i Oskarshamn.

– Det här är jättetufft. Vi hade en förhoppning om att Arbetsmiljöverket skulle se att kvalitativa riskbedömningar är nödvändiga för att kunna öppna en verksamhet. Hur vi ska gå vidare har vi inte tagit ställning till än. Vilka andra verktyg har jag kvar i verktygslådan nu? Tipset från Arbetsmiljöverket var att vi kan lägga en 6:6a om arbetsgivaren inte införlivar löftena om punkterna. Det fanns det inte tid till när detta hände. Det här var vårt sista halmstrå, säger Pernilla Petersson.

Brister i riskbedömningen

Johan Rosenqvist håller med om att det fanns brister i riskbedömningarna. Men liksom Arbetsmiljöverket tyckte regionen inte att de var tillräckligt stora för att hindra öppningen av covidavdelningen. De håller nu på att komplettera riskbedömningarna både om covidavdelningen och för långtidseffekterna av krislägesavtalet.

För personalen på iva på Länssjukhuset i Kalmar är det bara att bita ihop och köra på, säger iva-sjuksköterskan Tünde Molnar:

– Vi får försöka överleva den här perioden också. Med massvaccinationen och värmen som kommer hoppas vi att covid-patienterna minskar. Den hjälp vi får betyder mycket. Våra chefer försöker sitt yttersta. Vi får färsk frukt och vätskeersättning dagligen. Vi blir bjudna på frukost och fika. Man får kort från anhöriga och patienter som överlevt. Ibland tackar de oss med tårta. Vi behöver den här bekräftelsen och uppskattningen.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida