Slemhosta efter förkylning rensar upp
Mot slutet av en förkylning behöver slemmet hostas upp. Nya studier visar hur det fungerar när slemmet rensar lungorna.
Så här i förkylningstider är det inte ovanligt att drabbas av en slemhosta som final.
Två nya svenska studier från Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet beskriver avgörande städmekanismer i både sjuka och friska luftvägars slemhinnor.
De visar hur den normala lungan hålls ren med hjälp av långa buntar av slem, mucus, som förflyttas av flimmerhår, cilier, och på så sätt sveper fram över luftvägens yta.
Slemmig städmaskin
När partiklar eller irriterande ämnen andas in ser flimmerhåren till att stoppa slembuntarna tillfälligt så att skräpet samlas upp i slemmet, för att sedan effektivt transporteras ut från lungorna.
Studierna visar att vid lunginfektioner eller kroniska lungsjukdomar omvandlas lungans slem till ett näst intill orörligt slemskikt, som flimmerhåren inte rår på. Det skiktet skyddar den känsliga epitelytan och därmed lungan.
Mot slutet av en förkylning behöver det slemskiktet hostas upp, vilket förklarar slemhostan. Vid kronisk sjukdom som cystisk fibros eller kol, kronisk obstruktiv lungsjukdom, stannar slemmet på luftvägens yta och där fastnar bakterier som långsamt skadar lungorna, trots att slemskiktet i grunden har en skyddande roll.
Samma som i tjocktarmen
De aktuella studierna visar också att det orörliga slemskiktet är slående likt slemskiktet i tjocktarmen. Både i tjocktarmen och i lungan hindrar slemskikten bakterier att ta sig vidare i kroppen.
Forskarna har också funnit att ett inhalationsläkemedel kan hindra att det fastsittande slemskiktet bildas vid kol.
Forskarna tror att resultaten kring slemmets viktiga rengörande funktion, och hur fastsittande slem skadar lungan, kan bana väg för nya behandlingar av både akuta och kroniska lungsjukdomar.
Studierna är publicerade i European Respiratory Journal och Journal of Clinical Investigation.